1. CAN:s skolundersökning 2024 – Vad visar ungdomars motiv?
En ny analys från CAN:s nationella skolundersökning visar att ungdomars vanligaste motiv till att använda alkohol, cannabis och psykedelika är att förstärka positiva känslor. Studien bygger på svar från elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2.
- Grupptryck visade sig vara det minst vanliga motivet.
- Alkohol används ofta för att bli mer social och för att göra fester roligare.
- Cannabis och psykedelika används i högre grad för att hantera oro och nedstämdhet. Bland de som provat psykedelika anger många också motiv som ”sinnesutvidgande effekter”, till exempel ökad kreativitet.
Det är viktigt att betona att det är en liten andel som provar cannabis eller psykedelika, jämfört med alkohol. Psykedelikaanvändning är särskilt ovanlig (omkring 2 % har testat), men de som gjort det rapporterar ofta sämre psykiskt mående. ”Att förstå ungas motiv till substansbruk gör det möjligt att utforma mer relevanta och träffsäkra förebyggande åtgärder,” säger Isabella Gripe, utredare på CAN.
(CAN:s nationella skolundersökning 2024, Aftonbladet, CAN – Ungdomar och psykedelika)
2. Problembild: Vad innebär detta för skolan och elevhälsan?
Resultaten visar att ungas substansbruk ofta hänger ihop med känslor och behov av att förstärka eller förändra sitt mående. Detta innebär en utmaning för skolan:
- Att hantera psykisk ohälsa tidigt – oro, stress och nedstämdhet är motiv bakom substansbruk.
- Att erbjuda alternativ till positiva kickar – många söker glädje, gemenskap och upplevelser.
- Att möta variationen – eftersom motiven skiljer sig mellan alkohol, cannabis och psykedelika behövs olika insatser.
För skolpersonal innebär detta att prevention inte enbart handlar om att säga nej till droger, utan om att bygga trygga miljöer, stärka elevers resurser som exempelvis självkänsla och ge alternativ till riskbeteenden.
3. Goda exempel och lösningar – hur kan skolan arbeta förebyggande?
Skolverket: Integrera ANDTS-arbetet i undervisningen
- Gör ANDTS-frågor till en del av undervisningen i biologi, idrott och samhällskunskap.
- Arbeta med en tydlig policy och handlingsplan för både förebyggande arbete och akuta situationer.
- Rektorn har ett särskilt ansvar att leda och följa upp detta arbete.
(Skolverket – Arbeta med ANDT i skolan)
Elevhälsan: Tidiga insatser och samarbete
- Elevhälsan ska vara proaktiv och arbeta nära lärarna – inte bara vid akuta problem.
- Psykologer, kuratorer, skolsköterskor och specialpedagoger bör samverka tvärprofessionellt.
- Involvera vårdnadshavare tidigt och arbeta gemensamt för att stötta elever i riskzon.
(Elevhälsan.se – Hur arbetar elevhälsan förebyggande?)
Folkhälsomyndigheten: Universella och riktade insatser
- Kombinera insatser för alla elever med särskilt stöd till de som är mest utsatta.
- Arbeta långsiktigt och kunskapsbaserat för att öka hälsan och minska skillnader i riskbruk.
(Folkhälsomyndigheten – Förebyggande arbete inom ANDTS)
Inspiration från skolpraktiken
- Psykosociala hälsosamtal – en modell där alla elever får rätt till samtal om mående och livsstil. Detta stärker både delaktighet och tidig upptäckt av riskbruk.
(Elevhälsan.se – Psykosociala hälsosamtal) - Samverkan i lokalsamhället – skolor som samarbetar med fritids, föreningsliv och socialtjänst når längre i att skapa trygga miljöer och minska risken för substansbruk.
(Elevhälsan.se – Samverkan för barn och unga)
Slutsats
CAN:s undersökning visar att ungas substansbruk inte främst drivs av grupptryck, utan av behovet att förstärka känslor och hantera psykiskt mående. Detta ställer krav på skolan att arbeta långsiktigt, samlat och kunskapsbaserat. För lärare och elevhälsa innebär det att vägen framåt ligger i:
- att stärka elevers känsloreglering och psykiska hälsa,
- att erbjuda meningsfulla, positiva alternativ till riskbeteenden,
- att samverka med vårdnadshavare och samhällets övriga aktörer.
