Prata om Alkohol medverkade som experter och talare vid U-FOLD:s symposium på Uppsala universitet under temat ”Skolan som skyddsfaktor” den 10 februari.
Under seminariet lyfte Prata om Alkohol skolans roll som en viktig skyddsfaktor i det förebyggande arbetet och hur tidiga, kunskapsbaserade insatser kan bidra till ökad trygghet, både i nära relationer och i samhället i stort.
Symposiet samlade ett urval av Sveriges främsta experter och var fullbokat.
I Sorsele, en kommun med stora avstånd och små skolor, har skolsköterskan Carolina Lindström tagit initiativ till ett mer aktivt och samlat förebyggande arbete kring alkohol. Med stöd av materialet Prata om Alkohol och ett uppskattat besök av Anna Nygren, har både elevhälsan och lärarkåren börjat hitta nya sätt att möta eleverna i samtal om alkohol, hälsa och relationer.
Sorsele kommun har tre skolor, två mindre byskolor (Blattnicksele, Ammarnäs) med elever upp till årskurs 6 och en central F–9-skola. Carolina arbetar som skolsköterska på samtliga skolor, och hennes vardag består bokstavligen av mil, ibland nio mil enkel väg, mellan arbetsplatserna.
“Det är långa avstånd här, men det är inget ovanligt. Vi är vana att åka långt för det mesta, till och med för att föda barn ibland,” säger Carolina med ett skratt.
Men på senare tid har något förändrats. Fler ungdomar väljer att bo kvar i kommunen under gymnasietiden, vilket har lett till nya utmaningar.
“Vi ser att fler ungdomar är hemma på helgerna och att alkohol har blivit vanligare i de yngre tonåren. Det har också förekommit lite oro kring droger, främst bland vuxna. Vi kände att vi behövde börja jobba mer förebyggande än tidigare.”
“Ett gemensamt ansvar”
Elevhälsan, kultur- och fritidsenheten, polisen och skolan samlades därför för att prata om hur de kunde stärka det förebyggande arbetet. Det blev starten på ett nytt samarbete och början på deras kontakt med Prata om Alkohol.
“Vi hade redan pratat om att börja jobba mer aktivt, och då fick jag tips om Anna. Jag kontaktade henne inför ett möte vi skulle ha med flera aktörer. Det blev ett jättebra startskott.”
När Anna kom till Sorsele och föreläste för skolpersonalen under höstterminens A-dagar deltog hela skolans personalstyrka, inklusive elevhälsa och skolledning.
“Det bästa var att det inte kom från oss i elevhälsan, utan från någon som verkligen kunde sitt ämne. Hon fick lärarna att reflektera över hur mycket vi kan göra tillsammans. För elevhälsan kan inte driva detta själva. Det måste bli en gemensam sak.”
Efter föreläsningen började Sorsele arbeta mer praktiskt med materialet. Spelet och övningarna från Prata om Alkohol har blivit en naturlig del av klassrumsdiskussioner.
“Vi började med spelet, men vi kör också fyra-hörnsövningar och reflekterar efteråt. Det viktiga är att eleverna får prata och att samtalen får ta plats. Vi har gått ut två från elevhälsan åt gången, men nu är vår förhoppning att ämnet ska integreras mer i undervisningen tillsammans med lärarna.”
Carolina berättar att materialet upplevs som lättillgängligt, roligt och anpassningsbart:
“Det är enkelt att använda och går att forma efter gruppen. Eleverna känner igen sig, och övningarna sätter igång en dialog. Det är också kopplat till mycket mer än bara alkohol, självkänsla, relationer, att våga prata. Det är det vi vill åt.”
För Carolina är det viktigt att undervisningen inte handlar om att tala om vad som är rätt eller fel, utan att väcka tankar.
Hon lyfter också vikten av att arbetet inte stannar hos elevhälsan:
“Lärarna måste känna att de kan göra det här själva. Det krävs ingen expertkunskap. Materialet är till för att vem som helst ska kunna använda det.”
Samtalen om alkohol har även lett vidare till andra viktiga ämnen.
“Vi pratar mycket om relationer, sexualitet och hur man mår. Eleverna vill verkligen prata om det här. De behöver få veta att de inte är ensamma om sina tankar.”
Carolina hoppas nu att fler skolor, särskilt i mindre kommuner, vågar ta samma steg.
“Det är inte svårt, bara man börjar. Prata om Alkohol har gjort det enkelt för oss att komma igång. Och det är precis så förebyggande arbete ska vara.”
Hur får man skolor att prata mer om alkohol och hälsa på ett sätt som faktiskt fungerar?
För Josef Elveskog, socionom och legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning, handlar det om att göra det enkelt och konkret.
”En mentor som ska ha en klasstimme har inte tid att tänka på hela det salutogena perspektivet. Ge mig bara en lektion. Vad är budskapet? Vad ska jag göra och genomföra?”
Josef arbetar på utbildningsförvaltningen i Stockholm stad, där han stöttar över 200 skolkuratorer i deras yrkesroll. I grunden har han alltid drivits av det förebyggande arbetet, och redan 2009 började han använda material från Prata om Alkohol.
När Anna Nygren på Prata om Alkohol nyligen hade ett besök för skolkuratorer i Stockholm var Josef den som stod bakom inbjudan. Han beskriver responsen som mycket positiv, att deltagarna gav toppbetyg i utvärderingen. Samtidigt lyfter han att han gärna sett ännu mer fokus på att testa övningarna.
”Det hade varit bra med mer metodträning. Att faktiskt få prova övningarna, leka elever och se hur det går till i praktiken. Då ökar chansen att materialet verkligen används.”
När Josef tidigare i sin karriär fick uppdraget att minska ungdomars alkoholkonsumtion på Östermalm, började han leta efter verktyg som kunde fungera i praktiken. Det var då han hittade övningen Majoritetsmissförståndet på Prata om Alkohol.
”Jag har gjort den övningen hundratals gånger. Kanske mest i hela landet! Den är enkel, tydlig och får eleverna att tänka till, att alla faktiskt inte dricker.”
För Josef handlar framgången i det förebyggande arbetet om att materialet är lätt att använda.
”Det jag gillar med Prata om Alkohol är att det hjälper skolan att faktiskt genomföra lektioner. Man får färdiga övningar och vet hur lång tid det tar.”
Färdiga lektioner gör skillnad
Josef ser ett stort behov av konkreta verktyg i skolans hälsofrämjande arbete.
”I skolan finns så mycket flufford, hälsofrämjande, salutogent perspektiv och så vidare. Men ibland behöver vi bara få något som fungerar direkt. Det är där, med färdiga lektioner som Prata om Alkohol gör skillnad.”
Attityderna bland unga har också förändrats.
”Unga dricker mindre idag, men det är fortfarande viktigt att slå hål på myten att alla gör det. Det behöver både elever och föräldrar bli påminda om.”
Den 18 september utbildade Prata om Alkohols expert Anna Nygren Stockholms stads kuratorer i effektfullt förebyggande och hälsofrämjande arbete. Målet är att ge deltagarna verktyg och idéer för att kunna fortsätta utveckla ett långsiktigt hälsofrämjande arbete på skolor.
Fortbildningen bygger på att skapa inspiration och trygghet, samtidigt som deltagarna får konkreta förslag på hur man kan arbeta förebyggande och hälsofrämjande i praktiken. Vi varvar praktiska övningar med reflektion och diskussion, alltid anpassat efter målgruppen.
Några av de teman som tas upp är: kamratskap, grupptryck och våga säga nej.
Är du intresserad av att vi kommer och genomför en kostnadsfri fortbildning i din kommun, skicka en intresseanmälan till: info@prataomalkohol.se
En ny rapport från CAN visar vilka skäl svenska ungdomar (15–18 år) anger för att använda olika substanser. Det vanligaste motivet för både alkohol, cannabis och psykedelika är att förstärka positiva känslor – för att det känns kul, ger ett rus eller förhöjer stämningen.
För alkoholanvändning är sociala skäl nästan lika vanliga, exempelvis att bli mer social eller göra fester roligare. Psykedelika utmärker sig genom motiv kopplade till ”sinnesutvidgning”, som att känna sig mer kreativ eller se saker ur ett nytt perspektiv.
Att använda substanser för att hantera oro eller nedstämdhet förekommer i viss mån, särskilt bland unga kvinnor och i högre grad för cannabis och psykedelika än för alkohol. Däremot är det ovanligt att unga anger konformitet, alltså att dricka eller använda droger för att passa in.
Studien bygger på CAN:s nationella skolundersökning 2024 och ger viktig kunskap för att förstå ungas drivkrafter och utforma förebyggande insatser.
En ny analys från CAN:s nationella skolundersökning visar att ungdomars vanligaste motiv till att använda alkohol, cannabis och psykedelika är att förstärka positiva känslor. Studien bygger på svar från elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2.
Det är viktigt att betona att det är en liten andel som provar cannabis eller psykedelika, jämfört med alkohol. Psykedelikaanvändning är särskilt ovanlig (omkring 2 % har testat), men de som gjort det rapporterar ofta sämre psykiskt mående. ”Att förstå ungas motiv till substansbruk gör det möjligt att utforma mer relevanta och träffsäkra förebyggande åtgärder,” säger Isabella Gripe, utredare på CAN.
(CAN:s nationella skolundersökning 2024, Aftonbladet, CAN – Ungdomar och psykedelika)
Resultaten visar att ungas substansbruk ofta hänger ihop med känslor och behov av att förstärka eller förändra sitt mående. Detta innebär en utmaning för skolan:
För skolpersonal innebär detta att prevention inte enbart handlar om att säga nej till droger, utan om att bygga trygga miljöer, stärka elevers resurser som exempelvis självkänsla och ge alternativ till riskbeteenden.
CAN:s undersökning visar att ungas substansbruk inte främst drivs av grupptryck, utan av behovet att förstärka känslor och hantera psykiskt mående. Detta ställer krav på skolan att arbeta långsiktigt, samlat och kunskapsbaserat. För lärare och elevhälsa innebär det att vägen framåt ligger i:
En ny forskningsrapport från Malmö universitet, ”Barnets hälsoväg genom Malmö stads utbildningsväsende”, lyfter fram skolans avgörande roll för barns och ungas hälsa. Studien visar att de skolor som lyckas bäst arbetar systematiskt, sätter in tidiga insatser och ser till att hela personalen – inte bara elevhälsan – är delaktiga i det främjande arbetet.
Forskarna beskriver hur begreppet ”pedagogisk hälsa” kan stärka skolans uppdrag. Det innebär att undervisning och relationsskapande inte bara handlar om lärande, utan också om att främja psykisk, fysisk, social och existentiell hälsa. När lärare, elevhälsoteam och skolledningar samverkar i välstrukturerade forum skapas förutsättningar för långsiktig skolutveckling och ökad likvärdighet.
Samtidigt framhålls att skolan ensam inte kan lösa ungas hälsa – men den är en av de starkaste friskfaktorerna i barns vardag. Genom att prioritera främjande insatser hoppas forskarna att behovet av akuta, åtgärdande insatser på sikt ska minska.
Under året har vi genomfört fortbildningar i Sorsele kommun och Östersunds kommun. Näst på tur står Stockholm stad, där vi möter pedagogisk personal och elevhälsopersonal i ett gemensamt arbete för att stärka det förebyggande arbetet.
Fortbildningen bygger på att skapa inspiration och trygghet, samtidigt som deltagarna får konkreta förslag på hur man kan arbeta hälsofrämjande i praktiken. Vi varvar praktiska övningar med reflektion och diskussion, alltid anpassat efter målgruppen.
Några av de teman som tas upp är: kamratskap, grupptryck och eget ansvar.
Målet är att ge deltagarna verktyg och idéer för att kunna fortsätta utveckla ett långsiktigt hälsofrämjande arbete tillsammans med eleverna.
Forskning visar att ungdomar vill prata om alkohol och dess konsekvenser, men ofta är det skolpersonal som tvekar att ta initiativet till dessa samtal. Många vuxna känner osäkerhet inför att diskutera alkohol med unga, men den största effekten av alkoholförebyggande arbete uppnås genom att skapa en öppen och trygg dialog. Prata om Alkohol erbjuder dig flera verktyg för att få igång en givande dialog och diskussion med eleverna.
Skolan har en central roll i detta arbete, där skolpersonal kan erbjuda en plats för eleverna att uttrycka sina tankar och erfarenheter. Det handlar inte om att föreläsa, utan om att lyssna och visa att det går att prata om alkohol utan dömande. Forskning visar att interaktiva samtal, där elever får uttrycka sina åsikter och reflektera tillsammans med vuxna, är mer effektiva än ensidiga instruktioner.
För att skapa en trygg miljö där alkohol kan diskuteras, bör skolpersonal vara modiga nog att öppna upp för samtal om både alkoholens konsekvenser och de sociala normer som påverkar ungdomars beslut. Kamrattryck, sociala medier och reklam är viktiga faktorer som påverkar ungdomars relation till alkohol, och dessa behöver tas upp för att ge eleverna en bättre förståelse.
Genom att skapa en kultur av öppenhet och respekt kan skolpersonalen hjälpa eleverna att utveckla en medveten och ansvarsfull syn på alkohol. När skolan aktivt främjar dialog om alkohol, ger vi unga de verktyg de behöver för att fatta egna, informerade beslut.
Här är våra mest använda material:
Se webbinariet här (40 minuter) >>
Hälsofrämjande arbete och förebyggande insatser påverkar elevernas hälsa och skolresultat. Forskning visar att elever som mår bra också presterar bättre i skolan. En trygg och hälsofrämjande skolmiljö är därför avgörande för både lärande och personlig utveckling.
Anna Nygren, expert på Prata om Alkohol och inom förebyggande arbete i skolan, ger dig konkreta insikter och verktyg för hur du kan få din skola att arbeta mer strategiskt kring dessa frågor.
Målgrupp
Elevhälsans personal, lärare, skolledare, övrig skolpersonal och fritidspersonal.
