Kuratorn Malin Goding om arbetet med alkoholfrågor i skolan

Hur pratar man egentligen med unga om alkohol i skolan? Och vilken roll kan skolans personal spela i det förebyggande arbetet?
Malin Goding är kurator på en högstadieskola i Finspång och möter elever som funderar över frågor om fest, alkohol och andra riskbeteenden.

– Jag heter Malin Goding och jobbar som kurator på en högstadieskola i Finspång. Jag har varit här på skolan i fyra år, berättar hon.

Nyligen deltog hon och hennes kollegor i en föreläsning som Prata om Alkohols expert Anna Nygren höll i. Efteråt reflekterade hon över hur materialet kan användas i skolans vardag.

Gemensam kunskap skapar trygghet

För Malin var en av de största vinsterna med föreläsningen att hela personalgruppen fick samma utgångspunkt.

– Det bästa var att alla får samma information och har en chans att ställa frågor. Dessutom har Anna en bakgrund som pedagog och vet hur skolans värld fungerar, säger hon.

Att hela arbetslaget får en gemensam bild av ämnet kan göra det lättare att arbeta förebyggande tillsammans.

Elevernas frågor förändras

Under sina år på skolan har Malin sett att samtalen om alkohol förändrats något.

– Under flera år har det mest varit elever i årskurs 9 som pratat om fest och alkohol. Nu hör jag fler i årskurs 8, berättar hon. Enligt livsstilsenkäten OM mig som eleverna gör i åk 8 framkommer att det finns elever som smakat på alkohol redan i åk 6.

Det gör att skolans arbete med alkoholfrågor behöver börja tidigare.

Samtidigt handlar ungas riskbeteenden i dag inte bara om alkohol.

– Jag tycker att användandet av vejp, energidryck och vitt snus samt dess konsekvenser är något som behöver uppmärksammas just nu bland unga.

Skolsköterskan spelar en viktig roll

En viktig del av skolans elevhälsa är skolsköterskan. Många elever söker sig spontant dit när de vill prata.

– Jag vet att många ungdomar söker sig till skolsköterskorna. De får höra väldigt mycket och tar många enskilda samtal och reflektioner, säger Malin.

På vissa skolor deltar skolsköterskor även i undervisningen och pratar med elever i klassrummet.

– Det ser nog olika ut på olika skolor. På vissa skolor är de ute i klasserna och pratar med eleverna.

Alkohol tas upp i flera ämnen

Även om Malin själv inte undervisar, vet hon att alkoholfrågor dyker upp i flera olika ämnen i skolan.

– Jag är inte undervisande lärare, men jag vet att de pratar om det när tillfälle ges i olika ämnen, till exempel på idrotten och i NO eller biologi.

Men för att arbetet ska bli mer systematiskt behövs tydligare strukturer.

– Det skulle stärka arbetet om det fanns schemalagd tid. Man behöver också se mer långsiktigt och förstå att förebyggande arbete lönar sig på sikt.

Viktigt att våga börja

På Malins skola planerar man nu att testa Prata om Alkohols material i undervisningen.

– Vi har en plan att starta upp med tre lektioner så att pedagogerna får känna på materialet. Inte hela lektioner, eftersom tiden behövs till annat också.

Hon tror att det viktigaste är att komma igång.

– Bara de börjar testa så tror jag att det kommer att flyta på.

Efter föreläsningen tog hon också med sig något konkret från mötet.

– Hon var så tydlig med hur man kan göra detta arbete. Jag hoppas att det ska bli bra.

Prata om Alkohol medverkade som experter och talare vid U-FOLD:s symposium på Uppsala universitet under temat ”Skolan som skyddsfaktor” den 10 februari.

Under seminariet lyfte Prata om Alkohol skolans roll som en viktig skyddsfaktor i det förebyggande arbetet och hur tidiga, kunskapsbaserade insatser kan bidra till ökad trygghet, både i nära relationer och i samhället i stort.

Symposiet samlade ett urval av Sveriges främsta experter och var fullbokat.

Skolsköterskan Carolina Lindström om att jobba förebyggande med alkoholfrågor i skolan

I Sorsele, en kommun med stora avstånd och små skolor, har skolsköterskan Carolina Lindström tagit initiativ till ett mer aktivt och samlat förebyggande arbete kring alkohol. Med stöd av materialet Prata om Alkohol och ett uppskattat besök av Anna Nygren, har både elevhälsan och lärarkåren börjat hitta nya sätt att möta eleverna i samtal om alkohol, hälsa och relationer.

“Vi behövde börja prata mer förebyggande”

Sorsele kommun har tre skolor, två mindre byskolor (Blattnicksele, Ammarnäs) med elever upp till årskurs 6 och en central F–9-skola. Carolina arbetar som skolsköterska på samtliga skolor, och hennes vardag består bokstavligen av mil, ibland nio mil enkel väg, mellan arbetsplatserna.

“Det är långa avstånd här, men det är inget ovanligt. Vi är vana att åka långt för det mesta, till och med för att föda barn ibland,” säger Carolina med ett skratt.

Men på senare tid har något förändrats. Fler ungdomar väljer att bo kvar i kommunen under gymnasietiden, vilket har lett till nya utmaningar.

“Vi ser att fler ungdomar är hemma på helgerna och att alkohol har blivit vanligare i de yngre tonåren. Det har också förekommit lite oro kring droger, främst bland vuxna. Vi kände att vi behövde börja jobba mer förebyggande än tidigare.”

“Ett gemensamt ansvar”

Elevhälsan, kultur- och fritidsenheten, polisen och skolan samlades därför för att prata om hur de kunde stärka det förebyggande arbetet. Det blev starten på ett nytt samarbete och början på deras kontakt med Prata om Alkohol.

“Vi hade redan pratat om att börja jobba mer aktivt, och då fick jag tips om Anna. Jag kontaktade henne inför ett möte vi skulle ha med flera aktörer. Det blev ett jättebra startskott.”

När Anna kom till Sorsele och föreläste för skolpersonalen under höstterminens A-dagar deltog hela skolans personalstyrka, inklusive elevhälsa och skolledning.

“Det bästa var att det inte kom från oss i elevhälsan, utan från någon som verkligen kunde sitt ämne. Hon fick lärarna att reflektera över hur mycket vi kan göra tillsammans. För elevhälsan kan inte driva detta själva. Det måste bli en gemensam sak.”

Prata om Alkohol blev ett enkelt verktyg att börja med

Efter föreläsningen började Sorsele arbeta mer praktiskt med materialet. Spelet och övningarna från Prata om Alkohol har blivit en naturlig del av klassrumsdiskussioner.

“Vi började med spelet, men vi kör också fyra-hörnsövningar och reflekterar efteråt. Det viktiga är att eleverna får prata och att samtalen får ta plats. Vi har gått ut två från elevhälsan åt gången, men nu är vår förhoppning att ämnet ska integreras mer i undervisningen tillsammans med lärarna.”

Carolina berättar att materialet upplevs som lättillgängligt, roligt och anpassningsbart:

“Det är enkelt att använda och går att forma efter gruppen. Eleverna känner igen sig, och övningarna sätter igång en dialog. Det är också kopplat till mycket mer än bara alkohol, självkänsla, relationer, att våga prata. Det är det vi vill åt.”

Från pekpinnar till delaktighet

För Carolina är det viktigt att undervisningen inte handlar om att tala om vad som är rätt eller fel, utan att väcka tankar.

Hon lyfter också vikten av att arbetet inte stannar hos elevhälsan:

“Lärarna måste känna att de kan göra det här själva. Det krävs ingen expertkunskap. Materialet är till för att vem som helst ska kunna använda det.”

“Eleverna vill prata om det här”

Samtalen om alkohol har även lett vidare till andra viktiga ämnen.

“Vi pratar mycket om relationer, sexualitet och hur man mår. Eleverna vill verkligen prata om det här. De behöver få veta att de inte är ensamma om sina tankar.”

Carolina hoppas nu att fler skolor, särskilt i mindre kommuner, vågar ta samma steg.

“Det är inte svårt, bara man börjar. Prata om Alkohol har gjort det enkelt för oss att komma igång. Och det är precis så förebyggande arbete ska vara.”

Hur får man skolor att prata mer om alkohol och hälsa på ett sätt som faktiskt fungerar?
För Josef Elveskog, socionom och legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning, handlar det om att göra det enkelt och konkret.

”En mentor som ska ha en klasstimme har inte tid att tänka på hela det salutogena perspektivet. Ge mig bara en lektion. Vad är budskapet? Vad ska jag göra och genomföra?”

Josef arbetar på utbildningsförvaltningen i Stockholm stad, där han stöttar över 200 skolkuratorer i deras yrkesroll. I grunden har han alltid drivits av det förebyggande arbetet, och redan 2009 började han använda material från Prata om Alkohol.

När Anna Nygren på Prata om Alkohol nyligen hade ett besök för skolkuratorer i Stockholm var Josef den som stod bakom inbjudan. Han beskriver responsen som mycket positiv, att deltagarna gav toppbetyg i utvärderingen. Samtidigt lyfter han att han gärna sett ännu mer fokus på att testa övningarna.

”Det hade varit bra med mer metodträning. Att faktiskt få prova övningarna, leka elever och se hur det går till i praktiken. Då ökar chansen att materialet verkligen används.”

En metod som håller

När Josef tidigare i sin karriär fick uppdraget att minska ungdomars alkoholkonsumtion på Östermalm, började han leta efter verktyg som kunde fungera i praktiken. Det var då han hittade övningen Majoritetsmissförståndet på Prata om Alkohol.

”Jag har gjort den övningen hundratals gånger. Kanske mest i hela landet! Den är enkel, tydlig och får eleverna att tänka till, att alla faktiskt inte dricker.”

För Josef handlar framgången i det förebyggande arbetet om att materialet är lätt att använda.

”Det jag gillar med Prata om Alkohol är att det hjälper skolan att faktiskt genomföra lektioner. Man får färdiga övningar och vet hur lång tid det tar.”

Färdiga lektioner gör skillnad

Josef ser ett stort behov av konkreta verktyg i skolans hälsofrämjande arbete.

”I skolan finns så mycket flufford, hälsofrämjande, salutogent perspektiv och så vidare. Men ibland behöver vi bara få något som fungerar direkt. Det är där, med färdiga lektioner som Prata om Alkohol gör skillnad.”

Attityderna bland unga har också förändrats.

”Unga dricker mindre idag, men det är fortfarande viktigt att slå hål på myten att alla gör det. Det behöver både elever och föräldrar bli påminda om.”

Den 18 september utbildade Prata om Alkohols expert Anna Nygren Stockholms stads kuratorer i effektfullt förebyggande och hälsofrämjande arbete. Målet är att ge deltagarna verktyg och idéer för att kunna fortsätta utveckla ett långsiktigt hälsofrämjande arbete på skolor.

Fortbildningen bygger på att skapa inspiration och trygghet, samtidigt som deltagarna får konkreta förslag på hur man kan arbeta förebyggande och hälsofrämjande i praktiken. Vi varvar praktiska övningar med reflektion och diskussion, alltid anpassat efter målgruppen.

Några av de teman som tas upp är: kamratskap, grupptryck och våga säga nej.

Är du intresserad av att vi kommer och genomför en kostnadsfri fortbildning i din kommun, skicka en intresseanmälan till: info@prataomalkohol.se

En ny rapport från CAN visar vilka skäl svenska ungdomar (15–18 år) anger för att använda olika substanser. Det vanligaste motivet för både alkohol, cannabis och psykedelika är att förstärka positiva känslor – för att det känns kul, ger ett rus eller förhöjer stämningen.

För alkoholanvändning är sociala skäl nästan lika vanliga, exempelvis att bli mer social eller göra fester roligare. Psykedelika utmärker sig genom motiv kopplade till ”sinnesutvidgning”, som att känna sig mer kreativ eller se saker ur ett nytt perspektiv.

Att använda substanser för att hantera oro eller nedstämdhet förekommer i viss mån, särskilt bland unga kvinnor och i högre grad för cannabis och psykedelika än för alkohol. Däremot är det ovanligt att unga anger konformitet, alltså att dricka eller använda droger för att passa in.

Studien bygger på CAN:s nationella skolundersökning 2024 och ger viktig kunskap för att förstå ungas drivkrafter och utforma förebyggande insatser.

1. CAN:s skolundersökning 2024 – Vad visar ungdomars motiv?

En ny analys från CAN:s nationella skolundersökning visar att ungdomars vanligaste motiv till att använda alkohol, cannabis och psykedelika är att förstärka positiva känslor. Studien bygger på svar från elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2.

• Grupptryck visade sig vara det minst vanliga motivet.
• Alkohol används ofta för att bli mer social och för att göra fester roligare.
• Cannabis och psykedelika används i högre grad för att hantera oro och nedstämdhet. Bland de som provat psykedelika anger många också motiv som ”sinnesutvidgande effekter”, till exempel ökad kreativitet.

Det är viktigt att betona att det är en liten andel som provar cannabis eller psykedelika, jämfört med alkohol. Psykedelikaanvändning är särskilt ovanlig (omkring 2 % har testat), men de som gjort det rapporterar ofta sämre psykiskt mående. ”Att förstå ungas motiv till substansbruk gör det möjligt att utforma mer relevanta och träffsäkra förebyggande åtgärder,” säger Isabella Gripe, utredare på CAN.
(CAN:s nationella skolundersökning 2024, Aftonbladet, CAN – Ungdomar och psykedelika)

2. Problembild: Vad innebär detta för skolan och elevhälsan?

Resultaten visar att ungas substansbruk ofta hänger ihop med känslor och behov av att förstärka eller förändra sitt mående. Detta innebär en utmaning för skolan:

• Att hantera psykisk ohälsa tidigt – oro, stress och nedstämdhet är motiv bakom substansbruk.
• Att erbjuda alternativ till positiva kickar – många söker glädje, gemenskap och upplevelser.
• Att möta variationen – eftersom motiven skiljer sig mellan alkohol, cannabis och psykedelika behövs olika insatser.

För skolpersonal innebär detta att prevention inte enbart handlar om att säga nej till droger, utan om att bygga trygga miljöer, stärka elevers resurser som exempelvis självkänsla och ge alternativ till riskbeteenden.

3. Goda exempel och lösningar – hur kan skolan arbeta förebyggande?

Skolverket: Integrera ANDTS-arbetet i undervisningen

• Gör ANDTS-frågor till en del av undervisningen i biologi, idrott och samhällskunskap.
• Arbeta med en tydlig policy och handlingsplan för både förebyggande arbete och akuta situationer.
• Rektorn har ett särskilt ansvar att leda och följa upp detta arbete.
  (Skolverket – Arbeta med ANDT i skolan)

Elevhälsan: Tidiga insatser och samarbete

• Elevhälsan ska vara proaktiv och arbeta nära lärarna – inte bara vid akuta problem.
• Psykologer, kuratorer, skolsköterskor och specialpedagoger bör samverka tvärprofessionellt.
• Involvera vårdnadshavare tidigt och arbeta gemensamt för att stötta elever i riskzon.
  (Elevhälsan.se – Hur arbetar elevhälsan förebyggande?)

Folkhälsomyndigheten: Universella och riktade insatser

• Kombinera insatser för alla elever med särskilt stöd till de som är mest utsatta.
• Arbeta långsiktigt och kunskapsbaserat för att öka hälsan och minska skillnader i riskbruk.
  (Folkhälsomyndigheten – Förebyggande arbete inom ANDTS)

Inspiration från skolpraktiken

• Psykosociala hälsosamtal – en modell där alla elever får rätt till samtal om mående och livsstil. Detta stärker både delaktighet och tidig upptäckt av riskbruk.
  (Elevhälsan.se – Psykosociala hälsosamtal)
• Samverkan i lokalsamhället – skolor som samarbetar med fritids, föreningsliv och socialtjänst når längre i att skapa trygga miljöer och minska risken för substansbruk.
  (Elevhälsan.se – Samverkan för barn och unga)

Slutsats

CAN:s undersökning visar att ungas substansbruk inte främst drivs av grupptryck, utan av behovet att förstärka känslor och hantera psykiskt mående. Detta ställer krav på skolan att arbeta långsiktigt, samlat och kunskapsbaserat. För lärare och elevhälsa innebär det att vägen framåt ligger i:

• att stärka elevers känsloreglering och psykiska hälsa,
• att erbjuda meningsfulla, positiva alternativ till riskbeteenden,
• att samverka med vårdnadshavare och samhällets övriga aktörer.

En ny forskningsrapport från Malmö universitet, ”Barnets hälsoväg genom Malmö stads utbildningsväsende”, lyfter fram skolans avgörande roll för barns och ungas hälsa. Studien visar att de skolor som lyckas bäst arbetar systematiskt, sätter in tidiga insatser och ser till att hela personalen – inte bara elevhälsan – är delaktiga i det främjande arbetet.

Forskarna beskriver hur begreppet ”pedagogisk hälsa” kan stärka skolans uppdrag. Det innebär att undervisning och relationsskapande inte bara handlar om lärande, utan också om att främja psykisk, fysisk, social och existentiell hälsa. När lärare, elevhälsoteam och skolledningar samverkar i välstrukturerade forum skapas förutsättningar för långsiktig skolutveckling och ökad likvärdighet.

Samtidigt framhålls att skolan ensam inte kan lösa ungas hälsa – men den är en av de starkaste friskfaktorerna i barns vardag. Genom att prioritera främjande insatser hoppas forskarna att behovet av akuta, åtgärdande insatser på sikt ska minska.

Läs hela forskningsartikeln >>

Under året har vi genomfört fortbildningar i Sorsele kommun och Östersunds kommun. Näst på tur står Stockholm stad, där vi möter pedagogisk personal och elevhälsopersonal i ett gemensamt arbete för att stärka det förebyggande arbetet.

Fortbildningen bygger på att skapa inspiration och trygghet, samtidigt som deltagarna får konkreta förslag på hur man kan arbeta hälsofrämjande i praktiken. Vi varvar praktiska övningar med reflektion och diskussion, alltid anpassat efter målgruppen.

Några av de teman som tas upp är: kamratskap, grupptryck och eget ansvar.

Målet är att ge deltagarna verktyg och idéer för att kunna fortsätta utveckla ett långsiktigt hälsofrämjande arbete tillsammans med eleverna.

Effektfullt alkoholförebyggande arbete genom dialog i skolan tillsammans med Prata om Alkohol

Forskning visar att ungdomar vill prata om alkohol och dess konsekvenser, men ofta är det skolpersonal som tvekar att ta initiativet till dessa samtal. Många vuxna känner osäkerhet inför att diskutera alkohol med unga, men den största effekten av alkoholförebyggande arbete uppnås genom att skapa en öppen och trygg dialog. Prata om Alkohol erbjuder dig flera verktyg för att få igång en givande dialog och diskussion med eleverna.

Skolan har en central roll i detta arbete, där skolpersonal kan erbjuda en plats för eleverna att uttrycka sina tankar och erfarenheter. Det handlar inte om att föreläsa, utan om att lyssna och visa att det går att prata om alkohol utan dömande. Forskning visar att interaktiva samtal, där elever får uttrycka sina åsikter och reflektera tillsammans med vuxna, är mer effektiva än ensidiga instruktioner.

För att skapa en trygg miljö där alkohol kan diskuteras, bör skolpersonal vara modiga nog att öppna upp för samtal om både alkoholens konsekvenser och de sociala normer som påverkar ungdomars beslut. Kamrattryck, sociala medier och reklam är viktiga faktorer som påverkar ungdomars relation till alkohol, och dessa behöver tas upp för att ge eleverna en bättre förståelse.

Genom att skapa en kultur av öppenhet och respekt kan skolpersonalen hjälpa eleverna att utveckla en medveten och ansvarsfull syn på alkohol. När skolan aktivt främjar dialog om alkohol, ger vi unga de verktyg de behöver för att fatta egna, informerade beslut.

Här är våra mest använda material:

• Grundmetoden, läs mer
• Sanning & konsekvens, läs mer
• Korta lektioner för mentorstid, läs mer