In: Uncategorized

En ny undersökning från Prata om Alkohol visar att det förebyggande arbetet i skolan är eftersatt, trots lagkrav och nationella strategier. Hela 87 % av lärarna uppger att elevhälsan sällan eller aldrig arbetar strukturerat med förebyggande insatser under elevernas schemalagda tid. Mest eftersatt är arbetet kopplat till ANDTS-frågor (Alkohol, Narkotika, Doping, Tobak och Spel), trots att dessa frågor är centrala i regeringens strategi och i skollagen. 

– Skolans oförmåga att prioritera förebyggande arbete skapar en farlig lucka för elever i riskgrupper. Detta kan inte bara leda till att problem identifieras för sent, utan också att skolans grundläggande ansvar för elevers hälsa och utveckling undermineras, säger Fred Nyberg, senior professor vid U-FOLD, Uppsala universitet, och expert på Prata om Alkohol. 

Den psykiska ohälsan bland unga ökar samtidigt lavinartat och kryper allt längre ned i åldrarna, något som både denna undersökning och tidigare rapporter från Skolinspektionen (redan 2015) tydligt visar. För att möta dessa utmaningar krävs ett mer strukturerat och samordnat arbete mellan elevhälsan och pedagogerna – och inte minst att eleverna själva blir mer delaktiga i utformningen av skolans förebyggande arbete. 

– Endast 22 % av lärarna uppger att de har kartlagt elevernas behov kring förebyggande insatser. Vi måste börja lyssna mer på eleverna och ge dem inflytande över hälsofrämjande åtgärder. Det är avgörande för att skapa en tryggare skolmiljö och förebygga utslagning, konstaterar Anna Nygren, speciallärare och expert på Prata om Alkohol. 

Ett gemensamt ansvar 

Undersökningen visar också på en relativ samsyn mellan elevhälsan och pedagogerna kring problemens omfattning, men bristen på samarbete och konkreta insatser oroar. För att skolan ska kunna möta sitt uppdrag krävs ett gemensamt ansvar – där både skolpersonal, elevhälsoteam och elever kan bidra till att stärka det förebyggande arbetet. 

– Undersökningens resultat pekar tydligt på behovet av att förnya och förstärka arbetet med ANDTS-frågor och andra hälsofrämjande insatser i skolan, i linje med de krav som redan ställs i lag och nationella strategier. Genom att säkerställa att förebyggande arbete får en central plats i skolans vardag kan vi rusta dagens unga för en tryggare och hälsosammare framtid, menar Anna Nygren, speciallärare och expert på Prata om Alkohol. 

För vidare perspektiv på frågan se även vår debattartikel, publicerad hos Altinget. Länk till debattartikel. Där diskuterar vi problematiken och presenterar lösningsförslag för att stärka skolans förebyggande arbete.

________________________________ 

Presskontakt 

Anna Nygren 

Speciallärare och expert på Prata om Alkohol 

E-post: info@prataomalkohol.se 

Telefon: 070-820 89 99 

________________________________ 

Om undersökningen 

Undersökningen ”Skolan förebygger 2024” bygger på svar från över 1 000 skolpersonal, alltså lärare, elevhälsopersonal och skolledare. Syftet är att kartlägga det förebyggande arbetet inom skolan med fokus på ANDTS och hälsofrämjande insatser. Se bifogad analys av de viktigaste resultaten ur undersökningen. Läs analys av undersökningen

________________________________

En ny undersökning från Prata om Alkohol visar att det förebyggande arbetet i skolan är eftersatt,…

Rebecka Hagsten jobbar som lärare och biträdande rektor på Grenadjärskolan i Örebro och hade i våras besök av Anna Nygren som är specialpedagog och expert på Prata om alkohol. Syftet med besöket är att utbilda och inspirera till ett effektivt, hälsofrämjande och alkoholpreventivt arbete. 

Hej Rebecka! Berätta om besöket. 

Vi har elever från årskurs 3 till årskurs 9, men det här arbetet berör främst högstadiet. Det var våra elever i årskurs sju och åtta som mötte Anna i maj. Jag arbetar både som lärare och biträdande rektor, så det var genom elevhälsoteamet jag kom i kontakt med det här projektet via Prata om Alkohol, som skickade en inbjudan till oss.

Vad var era förväntningar inför skolbesöket?

Vi hade ganska höga förväntningar eftersom det här var ett helt nytt sätt för oss att närma oss dessa frågor, att göra det digitalt och i spelform. Vi har tidigare haft antidrogstemadagar som bryter schemat, men det här kändes nytt och intressant. Även om alkohol inte var vårt huvudsakliga tema för året, kändes det som ett bra tillfälle att ta till oss något nytt. Det blev väldigt positivt och Anna gjorde ett fantastiskt jobb. Vi var också lite fundersamma på hur eleverna skulle ta emot det, men det gick över förväntan. Diskussionerna flöt på bra, trots att vi var en stor grupp.

Hur kom ni i kontakt med skolmaterialet och vad fångade ert intresse?

Det var via elevhälsoteamet. Vi fick ett mejl om det nya materialet och att vi hade möjlighet att vara en av de tio första skolorna som fick ett skolbesök. Vi tänkte att det bästa sättet att förstå materialet var att få en introduktion från någon som varit med och tagit fram det, så vi skickade iväg en förfrågan och fick det här besöket, vilket vi är väldigt tacksamma för. Det var verkligen en förmån att det gjordes kostnadsfritt för skolor.

Hur upplevde ni besöket och innehållet som presenterades?

Anna gjorde ett utmärkt jobb. Vi hade cirka 55-60 elever och sex pedagoger på plats. Allt var tydligt och lätt att följa för eleverna, och vår tekniker hade förberett allt så att det fungerade smidigt. Anna var en väldigt bra föreläsare – enkel, tydlig och rak, och hon lyckades fånga elevernas uppmärksamhet på ett fantastiskt sätt. Samarbetet mellan oss fungerade också väldigt bra. Vi kände inte Anna sedan tidigare, men det blev ett jättebra samspel.

Har ni kunnat arbeta vidare med frågorna efteråt?

Vi har ännu inte hunnit återvända till materialet, men vi har sparat alla resultat och planen är att arbeta vidare med det under året. Vi har schemalagda relationssamtal och tänkte inkludera det här materialet i de samtalen. Vi har också kunnat använda forskningen som Anna tog upp, särskilt det om motståndsforskningen, i andra sammanhang. Till exempel har vi ett trafiktema snart där alkohol och att våga säga nej också är aktuellt.

Tyckte du att eleverna var intresserade av ämnet?

Ja, det tycker jag. Eleverna är på olika nivåer i sin relation till alkohol, men de möter ämnet på olika sätt, till exempel genom filmer, äldre syskon eller i samhället i stort. Alla elever tog ställning i de här frågorna genom de olika övningarna, och det var positivt att se hur engagerade de blev.

Vilka långsiktiga fördelar ser du med besöket?

Det största är att vi nu har något att återvända till. Vi kan arbeta vidare med materialet och använda det i olika sammanhang. Spelet gav oss en gemensam bild av hur eleverna tänker och det var en bra grund att utgå ifrån. Jag tror inte att vi hade kunnat sätta oss in i det på samma sätt om vi bara fått materialet utan besöket, så det var en förutsättning för att vi skulle komma igång ordentligt.

Vad skulle du säga till andra skolor som är intresserade?

Jag rekommenderar varmt att försöka få ett skolbesök om det är möjligt. Det var en stor skillnad att få den personliga introduktionen och se hur spelet fungerar i praktiken. Det var inte alls svårt att använda och det gav oss mycket. Även om man inte får ett besök skulle jag rekommendera att sätta sig in i materialet, för det är värt det.

Finns det några förbättringar som skulle kunna göra det ännu bättre?

Några elever tyckte att karaktärerna i spelet såg lite fåniga ut, men det är sådant man får ta med en nypa salt. Överlag var responsen väldigt positiv. Det var ett bra sätt att hantera de här frågorna på ett engagerande sätt.

Är det något annat du skulle vilja tillägga?

Jag vill tacka er som jobbar med det här, för det är ett oerhört viktigt arbete. Ni ger oss verktyg för att kunna hjälpa våra ungdomar innan de hamnar i svåra situationer. Det enda jag tänker är om det skulle vara möjligt att skapa någon form av föräldrakoppling, så att föräldrar också kan ta del av materialet och spela spelet hemma med sina barn. Det skulle vara ett positivt komplement.

Intervju och artikel skriven av Emmy Ottosson

Rebecka Hagsten jobbar som lärare och biträdande rektor på Grenadjärskolan i Örebro och hade i…

Förra året vann dina elever första, andra och tredjepris i våran filmtävling “Berätta för 100 andra”. Varför tror du att just era bidrag gick så bra?

Jag förbereder eleverna väldigt noggrant. Jag har tagit fram ett dokument som vi går igenom i helklass. Vi börjar med att titta på olika bilder och konsekvenser av att ha alkohol i kroppen. Då utgår vi från hemsidan Berätta för 100 andra och går igenom alkohol och trafikfaktan som finns där. Sen tittar vi också på tidigare bidrag så de får en bild av vad de kan tänkas göra. De får själva bestämma om de vill skapa filmen utifrån stillbilder, om de vill animera eller om de vill skådespela själva. Jag frågar också eleverna om de har någon vana av att göra film sen tidigare och hur de i så fall brukar gå tillväga, om de använder något program för redigering eller så. Så jag får en grund gällande kunskapsnivå. 

Vi startar alltid med planering. Det ska göras en tydlig skiss på händelseförloppet innan de sätter igång och filmar. Jag använder sex lektioner till arbetet med Berätta för 100 andra och två av de tillfällena är enbart för planering enligt dokumentet jag ger ut så de har en plan innan de sätter igång. Jag har också kopierat filmskolan som finns på hemsidan så de får lite information om hur de går tillväga. Jag trycker på att de ska anstränga sig för att hitta sin egna stil och idé. Så först planering och sen filmning. De ska berätta för mig vad, när och var de ska filma. 

Hur tas detta emot av dina elever? 

Eleverna tycker att detta är jätteroligt. Det är lite friare vilket gör att de utvecklas kreativt. Jag märker ett stort engagemang och för de som inte tycker det är riktigt lika roligt så brukar jag ge alternativ på hur de kan gå tillväga. Till exempel: Ta tre papper, på första pappret ritar du börja, på andra pappret är det en händelse och på sista är det ett avslut. Sen filmar eleven bara av pappret. Men de allra flesta tycker att det är kul att de får gå ifrån klassrummet och jag tycker att de är så duktiga på att ta ansvar. Jag är superimponerad. 

Jag märker att filmtävlingen medvetandegör eleverna. Jag tycker också att just 8an är en väldigt bra ålder att börja med detta eftersom det är åldern där alkohol börjar bli lite intressant. Att synliggöra konsekvenserna av alkohol. Jag behöver också anpassa uppgiften för att ämnet berör eleverna på olika sätt. Alla familjer har olika relation till alkohol så man måste ha med sig att det är ett viktigt men oerhört känsligt ämne. Jag tror att en stor del till varför det går såpass bra för oss är engagemanget. Både jag och eleverna tycker att detta är viktigt och roligt. Jag försöker trycka på det att: Ha kul! 

Vad skulle du vilja säga till de som inte upptäckt tävlingen än?

Våga försök! Våga pröva! Detta är ett annat och nytt sätt att berätta om problemet med alkohol på. Det är viktigt att lyfta vilka konsekvenser alkohol får. Jag märker att det gör skillnad för barnen och de tycker det är roligt. Det är så bra att undervisa i detta med en annan vinkel och att de får vara med och skapa själva. Många elever vågar så mycket mer än vad de tror. Jag har sett jätteblyga elever blomma ut och helt plötsligt vill de vara huvudrollsinnehavare. Så det utvecklar också eleverna väldigt mycket. Så jag säger bara: Våga!

Tävla med din klass här

Förra året vann dina elever första, andra och tredjepris i våran filmtävling “Berätta för 100…

”Berätta för 100 andra” är tillbaka och går av stapeln i höst. Detta året skiljer sig temat åt i tävlingen mellan högstadiet och gymnasiet. Temat för högstadiet är “Grupptryck & alkohol” och temat för gymnasiet är fortsatt “Trafik & alkohol”. Förstapristagare vinner 10 000 kr till klasskassan och andra- och tredjepristagarna vinner bokboxar till klassen. 

Förra året slog vi rekord i antalet inskickade bidrag och vi tror att vi kan bli ännu fler i år!

Var med och tävla här

”Berätta för 100 andra” är tillbaka och går av stapeln i höst. Detta året skiljer sig…

Nu kommer sommaren och med den nya glädjeämnen, möjligheter och tankar. Inte minst för tonåringen är den en härlig spännande och lustfylld tid. Den innebär möjligheter men även en del att fundera kring. 

Det känns skönt, naturligt och rätt att pröva på lite av varje när kroppen börjar bli mogen, inte minst till följd av olika hormoners inverkan.  En kropp med alla förutsättningar kan man tycka när man ser sin 16-åring bland andra kamrater. Så vad kan gå fel? 

En aspekt av utvecklingen som sker vid sidan av de uppenbara utseendemässiga förändringarna i kroppsstorlek och form är hjärnans utveckling. Den kan man ju inte se på samma enkla sätt.  Forskning visar att hjärnan har kommit långt i fråga om intellektet och så kallat kognitivt tänkande, som gör att det t ex fungerar att förstå det som lärs ut i skolan. Det finns dock andra delar av hjärnan som behöver flera år på sig att utvecklas vidare. Det gäller de som styr och kontrollerar beteendet. Det är de delar som har med förmåga till kontroll i olika avseenden. Tonåringen har således en hjärna som både är mogen och omogen. 

För de starka känslo- och drivkrafter som vanligen blommar ut på allvar i tonåren och ger livskraft och spänst, äventyrs- och ”pröva på”-lusta, är inte sällan en dramatisk uppenbarelse för föräldrar. Föräldrarna ser förvandlingen från lugna, försiktiga till mer ”kavata” inställningar och beteenden med en blandning av glädje och oro. Det lustfyllda i att söka spänning, att pröva på utvecklas parallellt med en ökad kraft och möjlighet att göra det. Förklaringen finns i hjärnans så kallade belöningssystem. Det är som sagt kraftfullt utvecklat och ger drivkrafter och motivation för äventyr.

De delar av hjärnan som skapar drivkrafter och ”sug” behöver kompletteras med en återhållande, bromsande förmåga, för att förhindra farliga beteenden, så att allt inte går överstyr.  Att t ex köra en motorcykel och dra på ”full gas” kan upplevas som att man blir oövervinnlig. Men alltför lätt slutar turen utan ”bromsar” i en olycka.

Samma sak gäller för alkohol. Påhejad av kamrater kan hjärnans bromssystem inte alls matcha den lusta och njutning som genom det kemiska ämnet dopamin och kamraternas gillande ger. Det lyfter nyhetens behag att prova något nytt och lite farligt. 

Frontalloberna längst fram i hjärnan rymmer så kallade exekutiva funktioner: förutom broms- och kontroll av känslor och beteenden, finns där det neurala underlaget för initiativ, planering, konsekvenstänkande och omdöme Det visar sig att denna främre del av hjärnan inte är mogen förrän i 25-årsåldern i genomsnitt.

En ytterligare omständighet för tonårshjärnan är just känsligheten för och tillgången till dopamin är som störst i de åren, vilket ytterligare späder på risken för att det ska gå över styr med t ex alkoholkonsumtionen. Särskilt när man är tillsammans med andra som också dricker och påverkar beslutet. 

Förutom den direkta risken för överkonsumtion i stunden är det lättare att lägga grunden för ett beroende, som inte går att kontrollera i tonåren än någon annan ålder. Det är nödvändigt att föräldrar som inser dessa förhållanden tar tillfällen i akt, att när tonåringen är ”mottaglig”, prata med denne och nämna och gärna, på ett mjukt sätt varna för, de negativa konsekvenser ett alkoholdrickande har. Även skolan bör se till att ungdomarna får möjlighet att diskutera och resonera kring risker med alkohol och hur man står emot grupptryck. Formerna för denna information bör utformas av skolans ledning i samarbete med elevhälsan och pedagoger.

Ta del av materialet: Tonårshjärnan 

Text skriven av Åke Pålshammar

Nu kommer sommaren och med den nya glädjeämnen, möjligheter och tankar. Inte minst för tonåringen är…

Skolsköterskekongressen är en årlig konferens som fokuserar på att främja kunskap, erfarenhetsutbyte och nätverkande inom området skolsköterskor och skolhälsovård. Genom föreläsningar, workshops och diskussioner erbjuds deltagarna möjligheter att uppdatera sig om aktuella trender, forskning och bästa praxis inom skolhälsovården. Konferensen syftar till att stärka skolsköterskors kompetens och roll i att främja hälsa och välbefinnande för barn och ungdomar i skolsammanhang. Den är en viktig mötesplats för skolsköterskor, forskare, experter och beslutsfattare för att gemensamt arbeta för att förbättra skolhälsovården och därigenom elevernas hälsa och prestationer i skolan.

Vi på Prata om alkohol vill rikta ett stort tack till alla för de intressanta möten vi haft under konferensen. Det har varit en inspirerande och givande konferens där vi tillsammans har kunnat reflektera över vårt arbete och utbyta idéer för att effektivt fortsätta vår verksamhet. Era perspektiv och engagemang har varit ovärderliga för vår gemensamma strävan att främja en sund och ansvarsfull attityd gentemot alkohol.

Läs mer om kongressen här >>

Skolsköterskekongressen är en årlig konferens som fokuserar på att främja kunskap, erfarenhetsutbyte och nätverkande inom området…

Vid Valborg dricker många ungdomar alkohol för första gången. Både skolor och hem har en avgörande roll i att försena denna debut. Fred Nyberg, professor emeritus i biologisk beroendeforskning, delar råd för att stärka ungdomars motståndskraft mot alkohol. 

Under ungdomsåren möter man ofta lockelser som kan vara svåra att motstå. Den egna hämningskontrollen är inte färdigutvecklad i den unga hjärnan, vilket kan göra det svårt att säga nej. Valborg är en tid då särskilt många kommer i kontakt med alkohol för första gången.

– Det handlar alltså om att spontant kunna välja den säkra och minst riskfyllda vägen för ungdomarna. Det finns förutsättningar och möjligheter för ungdomarna att träna upp sin förmåga att våga säga nej till alkohol och försena den egna alkoholdebuten, säger Fred Nyberg, professor e.m. i biologisk beroendeforskning, verksam vid Uppsala universitets forum för forskning om läkemedels- och drogberoende (U-FOLD) och en av Prata om Alkohols experter. 

Skolan har en viktig roll i det förebyggande arbetet, men det krävs även en insats hemifrån. Den attityd som man har i hemmet mot alkohol spelar enligt forskning stor roll i hur tidigt en person börjar dricka. 

– Skolans roll i arbetet kring att prata med barn och ungdomar om alkohol är stor, men det krävs en samordning med föräldrar och sociala myndigheter. Det är också viktigt att föräldrar förstår hur man kan agera för att försena alkoholdebuten för ungdomarna och hjälper dem att automatiskt tänka på konsekvenser och att stå emot grupptryck, säger Fred Nyberg. 

Att försena ungdomars alkoholdebut är av stor vikt kopplat till beroende.

– Börjar man dricka alkohol regelbundet vid 15-års ålder är det 5-6 gånger större risk att man utvecklar ett beroende än om man börjar dricka när man är 18 år. För varje år man förskjuter sin alkoholdebut minskar risken att bli beroende. Det hämmar dessutom kreativiteten och den personliga utvecklingen om man börjar dricka tidigt, säger Fred Nyberg. 

Riskfaktorer som bidrar till en tidig alkoholdebut

Man talar om tre faktorer som är avgörande för om en ungdom testar alkohol tidigt och därmed även har lättare att utveckla ett beroende. Gener spelar in precis som den sociala miljön, men allra viktigast är exponeringen till alkoholen.

– Redan i förskolan kan man identifiera unga som har ett riskbeteende. Man vet också att socialt utsatta är i riskzonen. Men det spelar ingen roll om de inte exponeras för alkohol. Finns ingen alkohol eller andra droger tillgängliga så kommer de inte att börja med det, säger Fred Nyberg. 

Freds råd till föräldrar:

Föräldrars engagemang, stöd, medvetenhet, attityd och uppfostringsstrategi är skyddsfaktorer för unga. 

1. Ge ditt barn fasta rutiner tidigt i livet

God kvalitet på sömn, rörelse, energi (goda kostvanor som inkluderar frukost). 

2. Etablera tidigt en bra relation med dina barn

Visa att du är intresserad av ditt barns tankar och upplevelser och att du tar dem på allvar. Det handlar framför allt om att bygga upp ett förtroende. 

3. Sätt upp förväntningar tidigt

Etablera en policy tidigt i barnets liv och sätt upp tydliga gränser. Barn som vet vad deras föräldrar förväntar sig, synes klara sig bäst.
  

4. Tala med barnen om alkohol tidigt

Tala tidigt och ofta om vad som är bekymmersamt med alkohol. Visa att du själv är medveten om risker (föräldrars syn på drickande har stor effekt på barnens syn). 

5. Engagera dig i dina barns aktiviteter

Öppna för bra kontakter med barnens vänner och deras gemensamma engagemang. Etablera närhet till lärarna i skolan eller ledare vid fritidsaktiviteter. 

6. Samarbeta med andra föräldrar inför tex Valborg

Ta reda på var barnen kommer att samlas och vad de planerar. 

Bjud inte på alkohol och köp inte ut eftersom det är olagligt och tonåringar som får alkohol hemma dricker mer än andra jämnåriga. Med tanke på Valborg, för varje år en tonåring kan skjuta upp alkoholdebuten minskar man avsevärt risken att  hamna i ett alkoholberoende.

Ladda ner samtalsunderlag för föräldrar här

Vid Valborg dricker många ungdomar alkohol för första gången. Både skolor och hem har en avgörande…

93 procent av Prata om alkohols användare rekommenderar våra material till andra inom skolan

Prata om alkohols återkommande webbenkät till våra användare för att undersöka hur materialet används och om det motsvarar förväntningarna. 2023 års utvärdering gav liksom tidigare användarundersökningar bra betyg på Prata Om alkohols metodmaterial och insatser.

Utöver att 93 procent av användarna rekommenderar materialet så visar enkäten att: 

 Teman som ökad självkänsla, grupptryck, val, handling och konsekvens ses som de mest intressanta

Prata om alkohols förmåga att påverka på olika sätt: 

– 90% anser att Prata om alkohol kan påverka till ett bättre skolklimat 

– 91 % anser att Prata om alkohol kan påverka ungdomar att senarelägga en eventuell alkoholdebut 

– 92 % anser att Prata om alkohol kan påverka ungdomar till en sundare attityd och inställning till alkohol 

– 96 % anser att Prata om alkohol kan bidra till bättre hälsofrämjande arbete på skolan 

– 93 % av de som använt Prata om alkohols material säger att de skulle rekommendera Prata om alkohol till kollegor på skolan

Läs hela utvärderingen här

93 procent av Prata om alkohols användare rekommenderar våra material till andra inom skolan Prata om…

Idag 7e februari är det Storseminarium i Uppsala med U-Fold. Ämnet detta år är prevention, skärmtid, Tik Tok och hur barn påverkas av sociala medier. Hur gör vi detta till något positivt för barn?

Anna Nygren (Expert på Prata om Alkohol) är på plats och pratar om skolans möjligheter inom ämnet inför drygt 900 personer. 

Läs mer om seminariet här

Idag 7e februari är det Storseminarium i Uppsala med U-Fold. Ämnet detta år är prevention, skärmtid,…

Undervisa i alkoholprevention genom spel

Det nya pedagogiska verktyget “Sanning & konsekvens” som utvecklar det alkoholpreventiva arbetet i skolor och lär ungdomar att säga nej till alkohol. 

Sanning & Konsekvens är utformat för att vara en del av skolundervisningen och stödja skolans hälsofrämjande arbete. Spelet ska också höja medvetenheten om alkoholprevention och få in temat som ett naturligt inslag i undervisningen. Efter att spelet är genomfört kan du som lärare jobba med 11 olika lektioner som syftar till att fördjupa diskussionen och träna upp ungas förmågor att säga nej till alkohol.

“Denna skolprodukt innebär ett tidsenligt och betydelsefullt komplement till den undervisning som skolan i övrigt förmedlar till sina elever i syfte att bygga upp resistens mot skadliga beteenden som unga ofta utsätts för. Den kan bidra till ett förstärkande av individens förmåga att tänka efter före. En tidig alkoholdebut mångdubblar riskerna.”, Fred Nyberg, professor i biologisk beroendeforskning, Senior Professor at U-FOLD Uppsala universitet

Sätt igång direkt genom att klicka här!

Undervisa i alkoholprevention genom spel Det nya pedagogiska verktyget “Sanning & konsekvens” som utvecklar det alkoholpreventiva…