Grundmetoden

Övningar – Grundmetoden

Här hittar du samtliga övningar inom Prata om Alkohols grundmetod. Materialet kan användas för att skapa en röd tråd i det ämnesövergripande arbetet. Det kan också användas av lärare i enskilda ämnen samt inom mentorskapet. Elevhälsans personal kan använda materialen i sitt arbete på gruppnivå.

Materialet bygger på att skaffa kunskap om vilka alkoholvanor ungdomarna egentligen har. Övningarna är utformade för att ni på ett naturligt sätt ska få insyn i ungdomarnas alkoholsituation och därmed kunna anpassa det alkoholförebyggande arbetet till rätt nivå.

Genom kartläggningen får man klarhet i vilken grupp man ska välja: 1-Aldrig druckit, 2-Många har prövat eller 3-Dricker regelbundet.

Vetenskaplig utvärdering av metoden

Metoden är vetenskapligt utvärderad.

Treårig studieplan

Vill du arbeta efter den treåriga studieplan som vår vetenskapliga studie utgick från, hittar du den här.

Kartlägg gruppen

Gör dessa övningar först för att skaffa kunskap om dina ungdomars faktiska alkoholvanor.

Övningar

Majoritetsmissförståndet

Lektionen "Majoritetsmissförståndet" bygger på att eleverna individuellt fyller i ett formulär om alkoholkonsumtionen i klassen. Därefter kan du som lärare använda materialet som underlag för ert fortsatta preventiva arbete om alkohol.

Festen

Vad uppfattar ungdomar som en lyckad respektive misslyckad fest?

Tanken är att lektionen ska utgöra ett underlag och grundplattform för det fortsatta arbetet med alkoholfrågan.

Aldrig druckit

Övningar vid ingen eller låg konsumtion av alkohol

Övningar

Lägg till din rubriktext här

Att ta beslut och vara ung

Övningen syftar till att eleverna ska reflektera över vissa vardagliga beslut och tvingas till att tänka igenom hur omgivningen påverkar deras handlingar. Därmed ges möjlighet för eleverna att ta ställning till hur de i framtiden själva kommer att agera och tänka vid liknande situationer.

Lägg till din rubriktext här

Positivt och negativt grupptryck

Syftet med övningen är att eleverna ska fundera över hur grupptryck påverkar deras egna val och andra personer.

Lägg till din rubriktext här

Stärk ditt självförtroende

Stärka elevernas självförtroende och öka deras självkännedom genom att bli bekräftade och speglade av sina klasskompisar.

Lägg till din rubriktext här

Kamratskap

Eleverna jobbar med konkreta situationer där de måste reflektera över vad kamratskap är och ta ställning till hur de själva skulle agera i liknande situationer.

Många har prövat

Övningar för grupper där många har prövat alkohol

Övningar

Lägg till din rubriktext här

Vad skulle du säga?

Syftet med övningen är att eleverna skall ges tillfälle att diskutera och reflektera över situationer där alkohol är med i bilden. Härigenom kan de förbereda sig och få en uppfattning om hur de skulle reagera och klara svåra situationer.

Lägg till din rubriktext här

En riktig kompis

I övningen får eleverna reflektera över vad de skulle göra i olika situationer och på så sätt förbereda sig för framtiden. Eleverna får också ökad medvetenhet om sitt ansvar gentemot andra.

Lägg till din rubriktext här

Val, handling och konsekvens

Syftet med övningen är att låta eleverna utveckla insikten om att individer som tänker kritiskt alltid överväger risker och konsekvenser i sitt beslutsfattande. Diskussionen förs inom ramen för begreppen val – handling – konsekvens.

Lägg till din rubriktext här

Sant eller falskt

Syftet med övningen är att låta eleverna reflektera och diskutera kring vanliga myter om alkohol och dess påverkan på kropp och känslor. Dessutom ska övningen ge sakkunskap i ämnet.

Dricker regelbundet

Övningar för grupper med regelbunden konsumtion av alkohol

Övningar

Lägg till din rubriktext här

Informationskampanj

Övningen går ut på att låta eleverna diskutera och utarbeta en informationskampanj i syfte att lyfta fram olika problem förknippade med alkohol.

Lägg till din rubriktext här

Du bestämmer själv

Övningen syftar till att få eleverna att reflektera över en ansvarsfull konsumtion av alkohol och ge dem verktygen att kunna säga nej.

Idrott (NIU)

Stå upp, Tänk själv – Utbildningspaket för elitidrottselever och ledare vid NIU-gymnasier.

Skolan och idrotten är viktiga hälsofrämjande arenor för unga och fyller viktiga funktioner i det fostrande arbetet. Unga elitidrottare som går i skolan har ofta goda förutsättningar att vara förebilder för barn och andra unga. Inspireras elitidrottselever att vara föredömen kan positiva effekter som ökad kamratanda och trygghet uppnås både i skolan och i idrotten. Metoden är beprövad och bygger på att skapa trygghet genom att etablera ett gott skol- och idrottsklimat med tillitsfulla relationer.

Övningar

Lägg till din rubriktext här

Skapa er ”klasstil”

Övningen syftar till att tala om begreppen trygghet och kamratskap samt diskutera dess betydelse för den enskilda individen och gruppen. Eleverna ges även möjlighet att utveckla respekt för andra människors ställningstaganden och vetskap om gruppens betydelse.

Lägg till din rubriktext här

Självkänsla kontra självförtroende

För många betyder orden självkänsla och självförtroende liknande saker. Övningen syftar till att belysa och ge kunskap om dessa begrepp.

Lägg till din rubriktext här

Lära känna varandra

Övningen syftar till att låta eleverna lära känna varandra och reflektera över viktiga livsfrågor. Eleverna ges även möjlighet att utveckla respekt för andra människors ställningstaganden och får kunskap om gruppens betydelse för att nå de gemensamma målen.

Lägg till din rubriktext här

Fortsätt arbetet i din idrottsförening

Den klasstil som tagits fram kan enkelt och med fördel överföras till din idrottsförening. Antingen kan du sprida och etablera den existerande klasstilen eller så gör du om samma arbete som i skolan fast med utgångspunkt i idrottsföreningen.

Självkänsla kontra självförtroende

Lektion:

Självkänsla kontra självförtroende

Kort fakta om övningen

Längd

60 min, ca 80 min

Ämne

IDRO, SPE, SVEN

Arbetssätt

Enskilt – Gruppdiskussion

Syfte

Elevmaterial

Skriv ut eller kopiera upp elevbilagan till alla i gruppen.

Inledning

En skolklass eller en idrottsklubb är i regel en spegling av samhället i stort.

Där finns elever och individer med olika familjesituationer och de kommer ur vitt skilda sociala förhållanden. En förutsättning för att vi ska få större förståelse för varandra i gruppen är att vi lär känna individerna. Vi måste skapa flera positiva relationer.

Genomförande

a) ”Presentera sig”

Gör så här:

1. Första personen säger sitt namn, exempelvis ”Jan”.

2. Andra personen som sitter bredvid Jan säger först ”Jan” och sen sitt eget namn, exempelvis ”Amir”.

3. Tredje personen som sitter bredvid Amir säger ”Jan”, ”Amir” och sitt eget namn, exempelvis Lisa. Detta fortsätter i minst två varv och sen är övningen slut.

Variation 1:

Efter att alla har lärt sig alla namn kan man exempelvis gå vidare och berätta vilken favoritidrottsförening man håller på, osv.

Variation 2:

Ytterligare en variant till denna övning är att man kan be Jan säga sitt namn (precis som ovan) och lägga till vad han gillar. Det han gillar ska börja på samma bokstav som hans namn. Exempelvis kan Jan säga; ”Jag heter Jan och jag gillar julen” Amir kan säga: ”Jag heter Amir och jag gillar apelsiner” och Lisa kan säga: ”Jag heter Lisa och jag gillar laget”.

b) ”Spindelnätet”

Sitt i en cirkel med gruppen och ha ett garnnystan redo. Presentera dig själv och berätta ett intresse du har, kasta sedan nystanet till en elev samtidigt som du håller i ändan på garnet. Personen presenterar sig själv på samma sätt och håller fast i garnet och kastar garnet vidare. Håll linan sträckt. När alla har presenterat sig bildar nystanet ett spindelnät i klassrummet. Be någon att dra i garnet och se vad som händer – spindelnätet symboliserar att vi alla är beroende av varandra.

c) Intervjuer

Dela in gruppen i par och låt dem intervjua varandra med stöd av elevbilaga 1. Be sedan alla kortfattat berätta om den person hon/han intervjuat. Samla därefter in elevbilagan och spara för framtida arbeten.

Sammanfattning

Ställ gärna följande frågor för att sammanfatta övningen:

Kan du ge exempel på vad vi har pratat om och lärt oss idag?
Hur kändes det att delta?
Är det något som du tror kan påverka dig i framtiden?
Lärde du dig något nytt om någon annan i gruppen?

Målgrupp tillämpning

Elever och personal kopplad till NIU samt idrottsföreningar.
Kursupplägg och metodmaterial anpassat för undervisning i kurser som
Träningslära 1 och 2, pedagogiskt ledarskap och hälsofrämjande arbete.
Seminarium och utbildning för elever, ledare och berörda lärare.
Undervisning och eget projektarbete.

Fler övningar

Gå tillbaka till samtliga övningar

Lägg till din rubriktext här

Skapa er ”klasstil”

Lägg till din rubriktext här

Lära känna varandra

Lägg till din rubriktext här

Fortsätt arbetet i din idrottsförening

Lektion:

Fortsätt arbetet i din idrottsförening

Inledning

Den klasstil som tagits fram kan enkelt och med fördel överföras till din idrottsförening.

Antingen kan du sprida och etablera den existerande klasstilen eller så gör du om samma arbete som i skolan fast med utgångspunkt i idrottsföreningen. Nedan hittar du exempel på hur du kan överföra arbetet till din idrottsförening.

Genomförande

Sprid den existerande klasstilen till din idrottsförening

Ställ ut klassens arbete i idrottsföreningens lokaler och lägg upp information på föreningens webbsida.
Använd sociala medier och uppmana andra lag och idrottsklubbar att också ta fram en egen ”stil” för att uppmuntra till en trygg miljö i föreningen.
Utbilda yngre utövare och lag i föreningen och försök få dem att göra samma sak som er.

Arbeta fram en ny stil i din idrottsförening

a) Gemensamma triggers

Teamwork för att ta fram gemensamma triggers för vårt lag i syfte att skapa trygghet och framgång (se uppdragsbeskrivningen i bilagan).

b) Lagstilen

Varje lag arbetar fram tre triggers som de anser skapar trygghet i gruppen. Dessa tre triggers bildar lagstilen. Se till att göra lagstilen synlig och återkoppla ofta till den för att se att alla följer den och om den behöver uppdateras.

c) Sammanställning

Alla lagstilar samlas in och sammanställs till en gemensam för hela föreningen. Gör föreningsstilen synlig för alla och håll den levande genom att kontinuerligt återkoppla och revidera.

Målgrupp tillämpning

Elever och personal kopplad till NIU samt idrottsföreningar.
Kursupplägg och metodmaterial anpassat för undervisning i kurser som
Träningslära 1 och 2, pedagogiskt ledarskap och hälsofrämjande arbete.
Seminarium och utbildning för elever, ledare och berörda lärare.
Undervisning och eget projektarbete.

Fler övningar

Gå tillbaka till samtliga övningar

Lägg till din rubriktext här

Skapa er ”klasstil”

Lägg till din rubriktext här

Självkänsla kontra självförtroende

För många betyder orden självkänsla och självförtroende liknande saker. Övningen syftar till att belysa och ge kunskap om dessa begrepp.

Lägg till din rubriktext här

Lära känna varandra

Tonårshjärnan lektion

Lektion:

Tonårshjärnan lektion

Kort fakta om övningen

Längd

80-120 min

Ämne

BI, IDH, IDRO, NATU, RE, RELI, SAMH, SH, SV, SVEN

Arbetssätt

Grupparbete

Syfte

Syftet med lektionen är att ge eleverna en ökad förståelse för hur deras tonårshjärna fungerar. Därigenom ska de bli bättre rustade för att fatta kloka beslut och våga säga nej till sådant som kan vara spännande och lockande men som kanske är mindre bra, eller till och med riskfyllt.

Elevmaterial

Papper och penna och gärna dator för produktion av flyer

Inledning

Mål med lektionen:

Öka elevernas förståelse för hur tonårshjärnan påverkar bland annat beslutsfattande, risktagning, självkontroll och konsekvenstänkande.
Reflektera över och diskutera effekten av grupptryck.

Genomförande

Lektionen inleds med att ni tittar på en animerad film tillsammans som utgör underlag för vidare diskussion och arbete. Ni kommer sedan att skapa en flyer med syfte att ge tonåringar tips om att fatta kloka beslut och att undvika riskbeteenden.

Eleverna kommer att:

Öka förståelsen för tonårshjärnans utveckling och funktion.
Reflektera över och diskutera effekten av beslutsfattande, risktagning, självkontroll och konsekvenstänkande.

Lektionens genomförande:

Se på inledande film
Diskutera och reflektera
Fyra hörn-övning
Skapa flyer

Genomförande

Steg 1. Film

Börja med att titta på den första inledande filmen nedan tillsammans. Tanken med filmerna är att eleverna ska förstå sitt, och andra tonåringars, beteende gällande till exempel mindre bra beslut, bristande självkontroll och att falla för grupptryck.

Steg 2. Diskussion och reflektion

Diskutera följande frågor i par eller mindre grupper

Kände du igen dig i filmen?
Vad i filmen har du själv upplevt eller sett andra i din omgivning göra?
Är detta en vanlig situation för tonåringar i din omgivning?
Varför tror du att Kevin hamnade i en sådan situation?
Vad hade Kevin kunnat göra annorlunda?
Vad hade Kevins vänner kunnat göra annorlunda?
Vad hade Kevins föräldrar kunnat göra annorlunda?
Hade det varit skillnad om det varit en tjej som varit huvudperson?
Om ja, på vilket sätt?
Väckte filmen några andra tankar?

Steg 3. Film 2 och fyra hörn-övning

Visa nu film två för eleverna. Där ges en enkel förklaring till tonårshjärnans obalans och hur det påverkar till exempel beslutsfattande, risktagning, självkontroll och konsekvenstänkande. Markera ut de fyra hörnen i klassrummet med de fyra svarsalternativen.

Markera ut de fyra hörnen i klassrummet med de fyra svarsalternativen.

Håller inte med alls
Håller med i viss mån
Håller med helt och fullt
Vet inte

Läs upp ett påstående i taget och be eleverna välja det hörn som matchar deras svar. Be några elever motivera sina svar och/eller argumentera för sina svar. När ni diskuterat klart frågan ger du eleverna möjlighet att byta hörn om de så önskar. Gå sedan vidare till nästa fråga.

Corona-anpassad version av 4-hörn:

Ge varje elev fyra tomma papper och be dem skriva ner de olika svarsalternativen på respektive lapp. Istället för att ställa sig i ett hörn sitter de kvar på sina platser och visar upp sin lapp efter att du läst upp påståendet. Denna variant kan även göras vid distansundervisning.

Påståenden

Tonåringar fattar alltid mindre bra beslut.
Bara man bestämmer sig så kan man fatta kloka beslut.
Det är svårt att stå emot sånt som är lockande att göra även om man vet att det kanske inte är så bra.
Grupptryck har ingen inverkan på beslutsfattande.
Tonåringar kan inte stå emot utmaningar från kompisar.
Om man vet att något kan få negativa konsekvenser så låter man bli.
Många tonåringar tar risker för att kompisarna gör det.
För att få vara med i ett kompisgäng krävs att man gör vissa saker som man kanske inte vill.
En del tonåringar är mer riskbenägna än andra.
Många tonåringar mår dåligt när de fattat mindre bra beslut.

Steg 4. Skapa en flyer

Skapa en flyer för målgruppen tonåringar.

Uppdraget är att skapa en flyer som ska delas ut till tonåringar. Den ska även kunna delas på Facebook. Flyern ska ge tips till tonåringar om hur de kan fatta kloka beslut trots den rådande obalansen i tonårshjärnan.

Inled övningen med en gruppdiskussion

Bilda grupper med fyra till sex elever i varje grupp.

Vilka konsekvenser kan det få när tonårshjärnan är i obalans?
Vad kan man göra för att inte låta känslocentra fatta beslut?
Vad kan man göra för att låta den kloka delen av hjärnan, pannloberna, styra så mycket som möjligt?
I vilka situationer blir risken större för att fatta mindre bra beslut?
Är vissa tonåringar mer riskbenägna än andra?
Varför är det svårt att stå emot grupptryck?
Vad kan man göra för att minska påverkan från grupptryck?
Vilka fakta om tonårshjärnan kan hjälpa tonåringar att fatta kloka beslut?

Skapa flyer

Utgå från filmerna och era diskussioner när ni bestämmer vad ni vill ha med i er flyer. Ni kan även gå till fördjupningen för att hitta mer fakta och få en djupare förståelse för tonårshjärnan. Flyern ska vara en A4 som viks till A5-format eller med tre vikningar på längden. (exempel)

Börja med att skissa upp en idé på ett papper.
Vilket är budskapet ni vill framföra?
Vilka fakta vill ni ha med?
Hur gör man faktadelen så kort som möjligt utan att missa något viktigt?
Vilka tips skulle vara till nytta för tonåringar?
Ska ni ha någon bild med? Tänk på upphovsrätten.

Koppling till kursplaner

Biologi – 7-9

Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel.
Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan

Svenska

Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag.
Disposition och redigering av texter med hjälp av digitala verktyg. Bearbetning av egna och gemensamma texter till innehåll och form. Att ge och ta emot respons på texter.
Språkliga strukturer och normer. Stavning, meningsbyggnad, styckeindelning och olika typer av textbindning. Ordklasser och satsdelar.
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
Skillnader i språkanvändning beroende på syfte, mottagare och sammanhang. Språkets betydelse för att utöva inflytande.
Olika former av samtal. Att delta aktivt, uttrycka känslor, tankar och kunskaper, lyssna, ställa frågor och föra resonemang, samt formulera och bemöta argument.

Kursplaner Gymnasiet Gy11

Svenska 1

Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion.
Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang.
Argumentationsteknik och skriftlig framställning av argumenterande text.

Naturkunskap

Kunskaper om olika livsstilars konsekvenser såväl för den egna hälsan som för folkhälsan och miljön.
Kunskaper om människokroppens uppbyggnad och funktion samt dess växelverkan med omgivningen.

Naturkunskap 2

Människokroppens organ och organsystem, deras uppbyggnad, funktion, evolutionära utveckling och växelverkan med omgivningen

Kursplaner Gymnasiet Gy25

Samhällskunskap - Nivå 1a1

Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.

Samhällskunskap - Nivå 1b

Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap samt människors möjligheter och utmaningar utifrån varierande levnadsvillkor, till exempel beroende på kön och socioekonomisk bakgrund.

Samhällskunskap - Nivå 2

Samhällsutmaningar kopplade till individer, grupper och sociala strukturer.

Svenska - Nivå 1

Skriftlig framställning av olika typer av texter för kommunikation, lärande och reflektion, däribland argumenterande texter och kreativt skrivande.
Struktur och språkliga drag i olika typer av texter. Skriftspråkets normer för språkriktighet och vilka språkliga egenskaper som gör att en text fungerar väl i sitt sammanhang. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på texter. Citat- och referatteknik.

Svenska - Nivå 3

Informationssökning och värdering av information från olika typer av texter. Sammanfattning och kritisk läsning av texter från olika typer av källor.

Idrott och hälsa - Nivå 1

Olika hälsofaktorer som påverkar fysisk, psykisk och social hälsa, till exempel kost, sömn och stress.
Olika kroppsideals påverkan på människor, till exempel ätstörningar och dopning.

Naturkunskap - Nivå 1a1

Människokroppens behov av näringsämnen, energi och återhämtning. Hur kroppen påverkas av fysisk och psykisk belastning, till exempel träning, stress och missbruk.

Naturkunskap - Nivå 1b

Människokroppens behov av näringsämnen, energi och återhämtning. Hur kroppen påverkas av fysisk och psykisk belastning, till exempel träning, stress och missbruk.

Naturkunskap - Nivå 2

Fysisk och psykisk hälsa. Förebyggande åtgärder, behandlingar och läkemedel.

Fler övningar

Gå tillbaka till samtliga övningar

Lägg till din rubriktext här

Material tonårshjärnan

Lägg till din rubriktext här

Vad skulle du säga?

Att ta beslut och vara ung

Lektion:

Att ta beslut och vara ung

Kort fakta om övningen

Längd

40 min

Ämne

BD, BI, HK, IDH, IDRO, RE, RELI, SAMH, SH, SV

Arbetssätt

Personlig reflektion – Gruppdiskussion

Syfte

Elevmaterial

Ladda ner elevmaterialet och kopiera till dina elever.

Inledning

Många av de beslut som vi behöver ta ställning till påverkas av andra. Det kan vara kamrater, syskon, föräldrar, Tv eller reklam.

Denna övning går ut på att eleverna ska fundera igenom ett antal vanliga beslut och vad som påverkat deras val samt vad de känner när beslutet väl har tagits.

Genomförande

a) Inled med att berätta att ni under denna övning ska diskutera och reflektera kring vardagliga beslut och i vilken utsträckning omgivningen påverkar handlingarna.

Värm upp med att göra heta stolen: “Vilka påverkas av våra beslut” – Det är skillnad mellan kompis och bästis. – Jag tycker det är viktigt att ha många kompisar. – Jag ger mina kompisar beröm. – Jag tycker att jag har ett bra självförtroende. – Jag vågar ta huvudrollen i mitt eget liv.

b) Dela ut elevmaterialet och låt eleverna individuellt eller i grupp diskutera de olika besluten och tillhörande ställningstaganden.

c) Diskutera sedan i helklass kring elevernas svar.

Anteckna gärna det som kommer fram under samtalet.

d) Avsluta med att diskutera följande frågor:

Ge exempel på beslut som du tycker att dina föräldrar ska ta åt dig respektive vilka beslut de inte ska ta åt dig!
Hur gör du för att inte påverkas av andra i dina beslut?
Är det enkelt att ta beslut utan att påverkas av andra?
Vid vilka beslut tycker du att det är bra att lyssna på andra?
Vilka personer är det som påverkar dina beslut mest?

Diskutera olika exempel på personer och beslut!

Lärarstöd

Här hittar du ytterligare några förslag på ämnen för diskussion om val och situationer:

Åka på semester.
Klassresa.
Städa sitt rum.
Titta på TV.
Plocka bort efter middagen.
Få spela datorspel.
Med vem man får umgås.

Gå vidare

Be eleverna skriva korta berättelser utan slut, baserade på olika situationer som diskuterats under övningen.

Låt eleverna läsa upp sina berättelser och diskutera sedan i helklass vad som händer härnäst i berättelsen och hur man kan agera för att lösa situationen.

Koppling LGR22

Biologi

Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av beroendeframkallande medel.

Bild

Massmediebilders budskap och påverkan och hur de kan tolkas och kritiskt granskas.

Hem- och konsumentkunskap

Reklamens och mediernas påverkan på individers och gruppers konsumtionsvanor.

Svenska

Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.

Religion

Vardagliga moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrån etiska modeller, till exempel konsekvens- och pliktetik.

Fler övningar

Gå tillbaka till samtliga övningar

Lägg till din rubriktext här

Positivt och negativt grupptryck

Syftet med övningen är att eleverna ska fundera över hur grupptryck påverkar deras egna val och andra personer.

Lägg till din rubriktext här

Stärk ditt självförtroende

Stärka elevernas självförtroende och öka deras självkännedom genom att bli bekräftade och speglade av sina klasskompisar.

Lägg till din rubriktext här

Kamratskap

Eleverna jobbar med konkreta situationer där de måste reflektera över vad kamratskap är och ta ställning till hur de själva skulle agera i liknande situationer.

Positivt och negativt grupptryck

Lektion:

Positivt och negativt grupptryck

Kort fakta om övningen

Längd

30-40 min

Ämne

RE, RELI, SAMH, SH, SV, SVEN

Arbetssätt

Grupparbete – Presentation och diskussion i helklass

Syfte

Syftet med övningen är att eleverna ska fundera över hur grupptryck påverkar deras egna val och andra personer.

Elevmaterial

Ladda ner elevmaterialet och kopiera till dina elever.

Inledning

Grupptryck är något som alla människor någon gång påverkas av. Ungdomar är en målgrupp som ofta hamnar i situationer där deras val påverkas av andras värderingar och åsikter.

Denna övning går inte konkret in på kopplingen mellan grupptryck och alkohol, utan behandlar begreppet grupptryck mer generellt. Givetvis är det intressant att diskutera alkoholaspekterna om eleverna själva väljer att ta upp det under diskussionen.

Genomförande

a) Inled lektionen med att skriva ordet “Grupptryck” på tavlan

Diskutera fritt med eleverna om ordets betydelse. Skriv på tavlan det som kommer upp.

b) Diskutera sedan följande frågor i helklass:

Har du några egna erfarenheter av grupptryck?
Är det någon skillnad på mobbning och grupptryck?

Kort om vad mobbning är: En eller flera utsätter någon/några för upprepade kränkningar. Kort om vad grupptryck är: Ungdomars sociala tryck på varandra inom ett kompisgäng (till exempel, prova alkohol, tobak, droger eller något beteende som vanligtvis betraktas som negativt).

c) Be grupperna arbeta med uppgifterna i elevmaterialet.

Första uppgiften: Går ut på att grupperna ska komma fram till tre exempel på positivt grupptryck. Andra uppgiften: Går ut på att diskutera hur vi kan stå emot negativt grupptryck. Se text och frågor i elevmaterialet.

d) Låt grupperna presentera sina svar och diskutera med hela klassen.

e) Avsluta lektionen med att diskutera följande frågor i helklass

Vad har du lärt dig under övningen?
Hur kommer du att tänka och agera om liknande situationer uppkommer i framtiden?
Vilka är de vanligaste situationerna när grupptryck förekommer?
Hur kan vi tillsammans undvika negativt grupptryck? (Exempel: Alla har rätt att tycka och göra vad de vill!)

Lärarstöd

Begreppet grupptryck används vanligtvis för att beskriva ungdomars sociala tryck på varandra, till exempel bland kompisar. Påverkan kan till exempel bestå av att provocera någon att pröva tobak, öl, andra droger eller att bete sig asocialt.

Ett socialt tryck att anpassa sig till omgivningen förekommer dock i alla generationer, till exempel vad gäller klädval, beteende, intresse och ekonomi med mera.

Exempel på positivt grupptryck:

Få med någon i idrottslaget eller en förening
Få folk att inte drick sig fulla
Få folk att inte köra fulla

Exempel på negativt grupptryck och generella situationer där grupptryck ofta ingår:

Sex
Stöld
Skadegörelse
Alkohol
Mobbning
Droger

Gå vidare

Fortsätt att diskutera kring frågor som berör grupptryck, men då mer inriktat mot alkoholproblematiken. Det finns flera olika övningar i Prata om alkohol som du kan välja bland.

Koppling LGR22

Samhällskunskap

Människors identiteter, ekonomiska resurser och möjligheter i samhället och hur dessa kan påverkas

Religion

Människors identiteter, ekonomiska resurser och möjligheter i samhället och hur dessa kan påverkas

Svenska

Olika former av samtal. Att delta aktivt, uttrycka känslor, tankar och kunskaper, lyssna, ställa frågor och föra resonemang, samt formulera och bemöta argument.
Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte, mottagare och sammanhang. Talmanus och olika verktyg för att planera och genomföra muntliga presentationer, såväl med som utan digital teknik.

Fler övningar

Gå tillbaka till samtliga övningar

Lägg till din rubriktext här

Att ta beslut och vara ung

Lägg till din rubriktext här

Stärk ditt självförtroende

Stärka elevernas självförtroende och öka deras självkännedom genom att bli bekräftade och speglade av sina klasskompisar.

Lägg till din rubriktext här

Kamratskap

Eleverna jobbar med konkreta situationer där de måste reflektera över vad kamratskap är och ta ställning till hur de själva skulle agera i liknande situationer.

Stärk ditt självförtroende

Lektion:

Stärk ditt självförtroende

Kort fakta om övningen

Längd

40-60 min

Ämne

BD, RE, RELI, SH, SV

Arbetssätt

Gruppövning – Skrivövning

Syfte

Övningen går ut på att stärka sitt självförtroende och öka sin självkännedom genom att bli bekräftad och speglad av sina klasskompisar samt att träna sig på att ge sig själv beröm.

Elevmaterial

Kopiera och klipp ut ”egenskapskorten” i elevmaterialet. Räkna med en uppsättning kort (6 blad) till varje elevgrupp om 3-4 elever. Se till att det finns papper och penna till varje elev.

Inledning

I samtal om alkohol med ungdomar är det viktigt att de har en god självkännedom så att de vet mer om hur de själva fungerar i olika situationer.

Ungdomar behöver även ett starkt självförtroende för att kunna stå emot grupptryck och att våga göra självständiga val. Lektionen är uppbyggd kring en självförtroendeövning i smågrupper. Det är bra om läraren är uppmärksam på hur samtalen förs i grupperna så att ingen känner sig utsatt på något sätt. Meningen är att övningen ska vara positiv, generös och rolig.

Genomförande

a) Diskussion i helklass

– Självförtroende vad är det?

b) Dela in eleverna i grupper om 3-4 elever, sätt gärna ihop de som känner varandra bra, eftersom det är en fördel i denna övning.

c) Ge varje grupp en hög med egenskapskort, välj mängden kort utifrån hur långt lektionspasset är. För att utveckla lektionen och välja specifikt fokus mot alkoholproblematiken kan ni även hitta på och skriva egna egenskapskort.

d) Korten ska ligga med texten nedåt i en hög mitt på bordet.

En elev i taget tar ett kort och läser det utan att visa de andra i gruppen. Eleven ska fundera på vem i gruppen som stämmer bäst in på egenskapen som är angiven på kortet t.ex. ärlig, och sedan placera det med texten nedåt på vänster sida om personen i fråga. Man kan även ge kortet till sig själv men lägger det då på sin högra sida, för att hålla ordning på vilka kort man fått från andra och vilka man gett till sig själv. Fortsätt tills korten på bordet är slut.

e) Varje elev ska sedan läsa upp de korten man gett till sig själv.

Till exempel ”jag tycker att jag är…”. Man kan gärna ge exempel eller på annat sätt förklara varför man tycker sig ha dessa egenskaper. De andra i gruppen ska under tiden bara lyssna och får inte kommentera eller skratta.

f) Sedan ska var och en läsa upp korten man fått från de andra i gruppen.

En elev i taget läser upp vad som står på korten. Den person som delat ut det aktuella kortet ska sedan förklara varför egenskapen stämmer in på personen, gärna genom att ge exempel. Personen som fått kortet skall bara ta åt sig av komplimangerna och får inte ifrågasätta. Fortsätt på samma sätt tills alla har läst upp korten som de fått av de övriga i gruppen. (Om det blir ont om tid kan eleverna istället lägga upp alla korten som de fått från övriga. Därefter får eleverna peka på de kort som de givit och kommentera sina omdömen.)

g) Låt sedan varje elev skriva upp en lista på de egenskaper som de fått sig tilldelade, samt de som de givit sig själva, för att minnas hur bra man är!

Lärarstöd

Om du som ledare tror att någon kommer att få en för liten korthög kan följande vara bra att beakta:

Sätt ihop eleverna i mindre grupper.
Ledaren deltar aktivt i övningen.
Sätt samman grupperna så att några känner varandra.

Gå vidare

Ge eleverna i uppgift att skriva en text där de beskriver sig själva utifrån sin lista med personliga egenskaper.

Texten kan få rubriken ”Detta är jag”, eller annan, valfri rubrik. I texten kan de då ge kommentarer till egenskaperna och reflektera kring dem.

Koppling LGR22

Samhällskunskap

Människors identiteter, ekonomiska resurser och möjligheter i samhället och hur dessa kan påverkas

Religion

Grundprinciper inom några etiska modeller, till exempel konsekvensetik och pliktetik.

Svenska

Olika former av samtal. Att delta aktivt, uttrycka känslor, tankar och kunskaper, lyssna, ställa frågor och föra resonemang, samt formulera och bemöta argument.
Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte, mottagare och sammanhang. Talmanus och olika verktyg för att planera och genomföra muntliga presentationer, såväl med som utan digital teknik.

Fler övningar

Gå tillbaka till samtliga övningar

Lägg till din rubriktext här

Positivt och negativt grupptryck

Syftet med övningen är att eleverna ska fundera över hur grupptryck påverkar deras egna val och andra personer.

Lägg till din rubriktext här

Stärk ditt självförtroende

Stärka elevernas självförtroende och öka deras självkännedom genom att bli bekräftade och speglade av sina klasskompisar.

Lägg till din rubriktext här

Kamratskap

Eleverna jobbar med konkreta situationer där de måste reflektera över vad kamratskap är och ta ställning till hur de själva skulle agera i liknande situationer.

Majoritetsmissförståndet

Lektion:

Majoritetsmissförståndet

Kort fakta om övningen

Längd

2 x 20 min

Ämne

RE, RELI, SAMH, SH, SV, SVEN

Arbetssätt

Individuellt – Formulär

Syfte

Syftet med övningen är att avslöja majoritetsmissförståndet. Lektionen bygger på att eleverna individuellt fyller i ett formulär om alkoholkonsumtionen i klassen. Därefter kan du som lärare använda materialet som underlag för ert fortsatta preventiva arbete om alkohol.

Elevmaterial

Ladda ner elevmaterialet och kopiera till dina elever.

Inledning

En av de viktigaste faktorerna när det gäller ungdomars alkoholkonsumtion är uppfattningen om hur mycket alkohol man tror att kompisarna dricker, majoritetsmissförståndet.

Många unga tror att alla andra har större erfarenhet, till exempel:

Alla andra dricker mycket på fester.
Alla andra tycker att det är gott med alkohol.
Alla andra får vara ute sent.
Alla andra har sexuella erfarenheter.
Alla andra har föräldrar som köper ut alkohol till fester.
Alla andra får sova över hos kompisar.
Alla andra får gå på ”föräldrafria” fester.

Övningen går ut på att fylla i ett formulär för att få en bild av hur eleverna individuellt ser på konsumtion av alkohol. Samla in svaren och sammanställ för att sedan kunna diskutera utfallet.

Genomförande

a) Berätta att övningen går ut på att eleverna anonymt ska fylla i ett formulär för att få reda på hur klassens alkoholkonsumtion ser ut.

b) Låt eleverna individuellt fylla i formuläret i elevmaterialet.

Påpeka för dem att det är en individuell övning och att det inte är tillåtet att titta på varandras svar.

c) När alla är färdiga samlar du in formulären och sammanställer resultatet.

d) Titta på filmen ”Majoritetsmissförståndet” och diskutera sedan resultatet i helklass och använd det som underlag för ert fortsatta alkoholpreventiva arbete.

Lärarstöd

Prata om alkohol kan anpassas till ungdomars olikheter avseende alkoholvanor och referensramar. Utbildningsmaterialet är sorterat i fyra undervisningsnivåer som beaktar olika livssituationer och alkoholvanor.

För att en bild av var dina elever står i dessa avseenden föreslås att denna övning genomförs tidigt i skolans alkoholpreventiva arbete.

Gå vidare

När ni har genomfört övningen är det lättare att anpassa den alkoholpreventiva undervisningen till elevernas erfarenheter och livssituation.

Välj de lektioner i Prata om alkohol som motsvarar elevernas mognad och situation.

Koppling LGR22

Svenska

Olika former av samtal. Att delta aktivt, uttrycka känslor, tankar och kunskaper, lyssna, ställa frågor och föra resonemang samt formulera argument.

Samhällskunskap

Människors identiteter, ekonomiska resurser och möjligheter i samhället och hur dessa kan påverkas

Religion

Grundprinciper inom några etiska modeller, till exempel konsekvensetik och pliktetik.

Fler övningar

Gå tillbaka till samtliga övningar

Festen

Vad uppfattar ungdomar som en lyckad respektive misslyckad fest?

Tanken är att lektionen ska utgöra ett underlag och grundplattform för det fortsatta arbetet med alkoholfrågan.

Kamratskap

Lektion:

Kamratskap

Kort fakta om övningen

Längd

80 min (2 lektioner)

Ämne

IDH, IDRO, RE, RELI, SH, SV, SVEN

Arbetssätt

Gruppövning

Syfte

Syftet med övningen är att ge eleverna konkreta situationer där de måste reflektera över vad kamratskap är och ta ställning till hur de själva skulle agera i liknande situationer.

Elevmaterial

Ladda ner elevmaterialet och kopiera till dina elever.

Inledning

Lektionen innehåller en inledande diskussion, en situationsövning och en summerande diskussion samt förslag till fortsatt arbete.

Lektionen relaterar till kamratskap i förhållande till alkohol. Tanken är att ge eleverna två givna situationer med olika innehåll att fundera kring. Till varje situation finns frågor kopplade. Som lärare behöver du inte gå igenom alla frågorna. Gör ett urval som känns relevant. Situationsövningarna kan genomföras i den ordning som känns bra.

Genomförande

a) Inledande diskussion: Vad är en bra kompis? (se elevmaterial)

Låt eleverna individuellt skriva ner fem egenskaper som kännetecknar en bra kompis.
Dela sedan in klassen i grupper och låt eleverna berätta om egenskaperna de har skrivit ner.
Låt eleverna i gruppen enas om fem egenskaper. Skriv ner egenskaperna på papper och gör dem till pratbubblor som sedan sätts upp på en tydlig plats i klassrummet.

b) Situationsövningar

Dela in klassen i grupper och låt varje grupp läsa igenom och diskutera två situationer.
Situationerna och tillhörande frågor hittar du i elevmaterialet.
Diskutera situationerna i helklass.

c) Avsluta lektionen diskussion i helklass

Har du lärt dig något nytt under lektionen?
Med bakgrund av vad som diskuterades i de olika situationerna, hur kommer du att agera i framtiden?
Hur viktiga är kompisar?
På vilket sätt tycker du att de två situationerna har med kamratskap att göra?
Vad har man för ansvar om kompisarna eller klasskamraterna råkar illa ut?
Hur hanterar man ett läge där någon är taskig mot en?
Hur visar man att man tycker om sin kompis?
På vilket sätt kan alkoholen påverka kamratskap?
Tror du att det är vanligt att ungdomar under arton år dricker alkohol?
Är det okej att dricka alkohol fast man inte är arton år? Motivera!

Lärarstöd

Barn väljer inte frivilligt att stå utanför resten av gruppen. Det kan vara ett fatalt misstag att tro att barnet har valt att inte vara med de andra i gruppen.

Ett barn som ofta går för sig själv eller hänvisas att umgås med vuxna kan ses som en varningssignal. Kamratskap bygger inte på att en ska anpassa sig. Kamratskap kan heller inte behöva bygga på att ”man tycker synd om någon”, utan bygga på att vi visar varandra en ömsesidig respekt.

Gå vidare

För att föra diskussionen framåt inom samma tema kan ni diskutera kring begrepp som attityd, ansvar och respekt. Exempel på övning i Prata om alkohol är ”Attityd, ansvar och respekt”.

Titta på filmerna ”Fucking Åmål” och ”Hip hip hora”. De behandlar begrepp som kompistryck, ensamhet, vilsenhet, föräldrar, osv. Låt eleverna skriva en berättelse med temat kamratskap och alkohol. Låt eleverna hitta på egna situationsövningar med temat alkohol.

Koppling LGR22

Samhällskunskap

Människors identiteter, ekonomiska resurser och möjligheter i samhället och hur dessa kan påverkas

Religion

Grundprinciper inom några etiska modeller, till exempel konsekvensetik och pliktetik.

Svenska

Olika former av samtal. Att delta aktivt, uttrycka känslor, tankar och kunskaper, lyssna, ställa frågor och föra resonemang, samt formulera och bemöta argument.
Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte, mottagare och sammanhang. Talmanus och olika verktyg för att planera och genomföra muntliga presentationer, såväl med som utan digital teknik.

Fler övningar

Gå tillbaka till samtliga övningar

Lägg till din rubriktext här

Att ta beslut och vara ung

Lägg till din rubriktext här

Positivt och negativt grupptryck

Syftet med övningen är att eleverna ska fundera över hur grupptryck påverkar deras egna val och andra personer.

Lägg till din rubriktext här

Stärk ditt självförtroende

Stärka elevernas självförtroende och öka deras självkännedom genom att bli bekräftade och speglade av sina klasskompisar.