Author: Emmy Ottosson

Skolsköterskan Carolina Lindström om att jobba förebyggande med alkoholfrågor i skolan

I Sorsele, en kommun med stora avstånd och små skolor, har skolsköterskan Carolina Lindström tagit initiativ till ett mer aktivt och samlat förebyggande arbete kring alkohol. Med stöd av materialet Prata om Alkohol och ett uppskattat besök av Anna Nygren, har både elevhälsan och lärarkåren börjat hitta nya sätt att möta eleverna i samtal om alkohol, hälsa och relationer.

“Vi behövde börja prata mer förebyggande”

Sorsele kommun har tre skolor, två mindre byskolor (Blattnicksele, Ammarnäs) med elever upp till årskurs 6 och en central F–9-skola. Carolina arbetar som skolsköterska på samtliga skolor, och hennes vardag består bokstavligen av mil, ibland nio mil enkel väg, mellan arbetsplatserna.

“Det är långa avstånd här, men det är inget ovanligt. Vi är vana att åka långt för det mesta, till och med för att föda barn ibland,” säger Carolina med ett skratt.

Men på senare tid har något förändrats. Fler ungdomar väljer att bo kvar i kommunen under gymnasietiden, vilket har lett till nya utmaningar.

“Vi ser att fler ungdomar är hemma på helgerna och att alkohol har blivit vanligare i de yngre tonåren. Det har också förekommit lite oro kring droger, främst bland vuxna. Vi kände att vi behövde börja jobba mer förebyggande än tidigare.”

“Ett gemensamt ansvar”

Elevhälsan, kultur- och fritidsenheten, polisen och skolan samlades därför för att prata om hur de kunde stärka det förebyggande arbetet. Det blev starten på ett nytt samarbete och början på deras kontakt med Prata om Alkohol.

“Vi hade redan pratat om att börja jobba mer aktivt, och då fick jag tips om Anna. Jag kontaktade henne inför ett möte vi skulle ha med flera aktörer. Det blev ett jättebra startskott.”

När Anna kom till Sorsele och föreläste för skolpersonalen under höstterminens A-dagar deltog hela skolans personalstyrka, inklusive elevhälsa och skolledning.

“Det bästa var att det inte kom från oss i elevhälsan, utan från någon som verkligen kunde sitt ämne. Hon fick lärarna att reflektera över hur mycket vi kan göra tillsammans. För elevhälsan kan inte driva detta själva. Det måste bli en gemensam sak.”

Prata om Alkohol blev ett enkelt verktyg att börja med

Efter föreläsningen började Sorsele arbeta mer praktiskt med materialet. Spelet och övningarna från Prata om Alkohol har blivit en naturlig del av klassrumsdiskussioner.

“Vi började med spelet, men vi kör också fyra-hörnsövningar och reflekterar efteråt. Det viktiga är att eleverna får prata och att samtalen får ta plats. Vi har gått ut två från elevhälsan åt gången, men nu är vår förhoppning att ämnet ska integreras mer i undervisningen tillsammans med lärarna.”

Carolina berättar att materialet upplevs som lättillgängligt, roligt och anpassningsbart:

“Det är enkelt att använda och går att forma efter gruppen. Eleverna känner igen sig, och övningarna sätter igång en dialog. Det är också kopplat till mycket mer än bara alkohol, självkänsla, relationer, att våga prata. Det är det vi vill åt.”

Från pekpinnar till delaktighet

För Carolina är det viktigt att undervisningen inte handlar om att tala om vad som är rätt eller fel, utan att väcka tankar.

Hon lyfter också vikten av att arbetet inte stannar hos elevhälsan:

“Lärarna måste känna att de kan göra det här själva. Det krävs ingen expertkunskap. Materialet är till för att vem som helst ska kunna använda det.”

“Eleverna vill prata om det här”

Samtalen om alkohol har även lett vidare till andra viktiga ämnen.

“Vi pratar mycket om relationer, sexualitet och hur man mår. Eleverna vill verkligen prata om det här. De behöver få veta att de inte är ensamma om sina tankar.”

Carolina hoppas nu att fler skolor, särskilt i mindre kommuner, vågar ta samma steg.

“Det är inte svårt, bara man börjar. Prata om Alkohol har gjort det enkelt för oss att komma igång. Och det är precis så förebyggande arbete ska vara.”

Skolsköterskan Carolina Lindström om att jobba förebyggande med alkoholfrågor i skolan I Sorsele, en kommun med…

Hur får man skolor att prata mer om alkohol och hälsa på ett sätt som faktiskt fungerar?
För Josef Elveskog, socionom och legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning, handlar det om att göra det enkelt och konkret.

”En mentor som ska ha en klasstimme har inte tid att tänka på hela det salutogena perspektivet. Ge mig bara en lektion. Vad är budskapet? Vad ska jag göra och genomföra?”

Josef arbetar på utbildningsförvaltningen i Stockholm stad, där han stöttar över 200 skolkuratorer i deras yrkesroll. I grunden har han alltid drivits av det förebyggande arbetet, och redan 2009 började han använda material från Prata om Alkohol.

När Anna Nygren på Prata om Alkohol nyligen hade ett besök för skolkuratorer i Stockholm var Josef den som stod bakom inbjudan. Han beskriver responsen som mycket positiv, att deltagarna gav toppbetyg i utvärderingen. Samtidigt lyfter han att han gärna sett ännu mer fokus på att testa övningarna.

”Det hade varit bra med mer metodträning. Att faktiskt få prova övningarna, leka elever och se hur det går till i praktiken. Då ökar chansen att materialet verkligen används.”

En metod som håller

När Josef tidigare i sin karriär fick uppdraget att minska ungdomars alkoholkonsumtion på Östermalm, började han leta efter verktyg som kunde fungera i praktiken. Det var då han hittade övningen Majoritetsmissförståndet på Prata om Alkohol.

”Jag har gjort den övningen hundratals gånger. Kanske mest i hela landet! Den är enkel, tydlig och får eleverna att tänka till, att alla faktiskt inte dricker.”

För Josef handlar framgången i det förebyggande arbetet om att materialet är lätt att använda.

”Det jag gillar med Prata om Alkohol är att det hjälper skolan att faktiskt genomföra lektioner. Man får färdiga övningar och vet hur lång tid det tar.”

Färdiga lektioner gör skillnad

Josef ser ett stort behov av konkreta verktyg i skolans hälsofrämjande arbete.

”I skolan finns så mycket flufford, hälsofrämjande, salutogent perspektiv och så vidare. Men ibland behöver vi bara få något som fungerar direkt. Det är där, med färdiga lektioner som Prata om Alkohol gör skillnad.”

Attityderna bland unga har också förändrats.

”Unga dricker mindre idag, men det är fortfarande viktigt att slå hål på myten att alla gör det. Det behöver både elever och föräldrar bli påminda om.”

Hur får man skolor att prata mer om alkohol och hälsa på ett sätt som faktiskt…

Under året har vi genomfört fortbildningar i Sorsele kommun och Östersunds kommun. Näst på tur står Stockholm stad, där vi möter pedagogisk personal och elevhälsopersonal i ett gemensamt arbete för att stärka det förebyggande arbetet.

Fortbildningen bygger på att skapa inspiration och trygghet, samtidigt som deltagarna får konkreta förslag på hur man kan arbeta hälsofrämjande i praktiken. Vi varvar praktiska övningar med reflektion och diskussion, alltid anpassat efter målgruppen.

Några av de teman som tas upp är: kamratskap, grupptryck och eget ansvar.

Målet är att ge deltagarna verktyg och idéer för att kunna fortsätta utveckla ett långsiktigt hälsofrämjande arbete tillsammans med eleverna.

Under året har vi genomfört fortbildningar i Sorsele kommun och Östersunds kommun. Näst på tur står…

Valborg närmar sig och för många ungdomar är detta en tid då alkohol kan locka. Det…

Eleverna på IES Liljeholmen var detta året med i Prata om Alkohols filmtävling “Berätta för 100 andra” men trots engagemanget hann inte alla bidrag skickas in till tävlingen. För att ge eleverna en rättvis chans och samtidigt lyfta deras fantastiska arbete anordnades en egen prisutdelning. 

Samarbete för bredare perspektiv på alkohol

Prata om Alkohol har länge jobbat för att ge eleverna många olika perspektiv på alkohol, och detta projekt blev inget undantag. Therese Melberg som är ansvarig lärare satte upp en föredömlig strategi för genomförandet av tävlingen. Vi fick också möjligheten att fråga Therese om hur hon har valt att lägga upp tävlingen och vilka utmaningar hon upptäckte. 

“Förutom att vi pratat med fältarbetare och skolsköterskor, där NO-undervisningen vanligtvis är en central del, valde vi den här terminen att lägga ett extra fokus på temat. Att deltagandet i tävlingen satte upp ett tydligt mål för eleverna var en stor drivkraft, och för att göra det ännu mer spännande satte vi upp vårt eget slutmål, en stor biovisning på Filmhuset!”

Ett längre projekt för filmmakande och alkoholkunskap

Under terminen arbetade eleverna med projektet parallellt på två fronter, de lärde sig om alkohol och filmskapande. 

“För att kickstarta arbetet började vi med att titta på tidigare filmer och diskutera vad vi gillade och inte gillade. Eleverna brainstormade kring olika områden som kan påverkas av alkoholkonsumtion, som vänskapsrelationer, våld, sex, religion, familj, kriminalitet och föräldraskap. Syftet var att bredda bilden av hur många aspekter av våra liv som kan påverkas av alkohol.

Vi hämtade också inspiration från andra kreativa håll, bland annat fältarbetare som pratade om grupptryck och alkohol, samt filmskapare som lärde oss om filmteknik och storyboards. En innehållsproducent gav oss också insikter om storytelling och hur man anpassar innehåll för målgrupper.”

Slutmålet var filmvisning och föreläsning

“Det största målet var att visa upp elevernas filmer på en biograf. Att se sina filmer på en stor bioduk var för många en helt fantastisk upplevelse. Anna Nygren från Prata om Alkohol kom också till visningen för att hålla en föreläsning om alkohol och dess påverkan på unga, vilket blev ett utmärkt komplement till de dramatiska filmerna och ett sätt att visa eleverna att deras arbete verkligen uppskattades.”

Kreativitet som lärande

“Att skapa en film handlar inte bara om att berätta en historia, det handlar om att sätta sig in i andra människors upplevelser och att tänka kritiskt. Genom att själva skapa ett budskap om alkohol fick eleverna reflektera över varför folk dricker, vilka risker som finns och hur man kan säga nej. Det var otroligt fascinerande att se hur olika varje film blev, trots att alla arbetade med samma grundtema. Eleverna skapade musikvideos, animationer, sms-konversationer och till och med tv-spelsinspirerade dramas. Deras kreativitet var enastående!”

Utmaningar under resans gång

“Projektet medförde också sina utmaningar. En av de största var att få eleverna att fokusera på situationer där någon tackade nej till alkohol, något som kanske inte alltid är lika dramatiskt att skildra. Många av eleverna är vana vid att dramatisera berättelser och ville skildra de negativa konsekvenserna av alkoholkonsumtion. Men trots detta lyckades eleverna skapa många fantastiska filmer som belyser viktiga ämnen kring alkoholkonsumtion och grupptryck.

En annan utmaning var att arbeta med elever som inte dricker alkohol av religiösa skäl. För dessa elever var det ibland svårt att relatera till alkohol i filmerna, men vi uppmuntrade dem att skapa berättelser där ingen behövde skåla eller vara i kontakt med alkohol, vilket gav nya perspektiv på ämnet.

Praktiskt sett stötte vi också på vissa hinder, som begränsad tid för arbete och att eleverna inte får använda mobiler på skolan. Filmandet utanför skoltid, under kvällar och på olika platser, var också en logistisk utmaning, eftersom eleverna bor på olika håll i staden. Men med stort engagemang och samarbete lyckades vi genomföra projektet.”

En framtida vision

“Efter den lyckade filmkvällen reflekterade vi över projektet och hur viktigt det är att skapa en lärande miljö där eleverna får både kunskap och utrymme för kreativitet. En idé som väcktes var möjligheten att samarbeta med biografer som Filmhuset för att sponsra visningar av dessa projekt, så att fler skolor kan genomföra liknande initiativ, oavsett budget.”

Vi på Prata om Alkohol tackar för inbjudningen till filmkvällen och det sättet som Therese Melberg har lagt upp projektet på är något som vi kommer ta med oss i fortsatta tävlingar.

Eleverna på IES Liljeholmen var detta året med i Prata om Alkohols filmtävling “Berätta för 100…

En ny undersökning från Prata om Alkohol visar att det förebyggande arbetet i skolan är eftersatt, trots lagkrav och nationella strategier. Hela 87 % av lärarna uppger att elevhälsan sällan eller aldrig arbetar strukturerat med förebyggande insatser under elevernas schemalagda tid. Mest eftersatt är arbetet kopplat till ANDTS-frågor (Alkohol, Narkotika, Doping, Tobak och Spel), trots att dessa frågor är centrala i regeringens strategi och i skollagen. 

– Skolans oförmåga att prioritera förebyggande arbete skapar en farlig lucka för elever i riskgrupper. Detta kan inte bara leda till att problem identifieras för sent, utan också att skolans grundläggande ansvar för elevers hälsa och utveckling undermineras, säger Fred Nyberg, senior professor vid U-FOLD, Uppsala universitet, och expert på Prata om Alkohol. 

Den psykiska ohälsan bland unga ökar samtidigt lavinartat och kryper allt längre ned i åldrarna, något som både denna undersökning och tidigare rapporter från Skolinspektionen (redan 2015) tydligt visar. För att möta dessa utmaningar krävs ett mer strukturerat och samordnat arbete mellan elevhälsan och pedagogerna – och inte minst att eleverna själva blir mer delaktiga i utformningen av skolans förebyggande arbete. 

– Endast 22 % av lärarna uppger att de har kartlagt elevernas behov kring förebyggande insatser. Vi måste börja lyssna mer på eleverna och ge dem inflytande över hälsofrämjande åtgärder. Det är avgörande för att skapa en tryggare skolmiljö och förebygga utslagning, konstaterar Anna Nygren, speciallärare och expert på Prata om Alkohol. 

Ett gemensamt ansvar 

Undersökningen visar också på en relativ samsyn mellan elevhälsan och pedagogerna kring problemens omfattning, men bristen på samarbete och konkreta insatser oroar. För att skolan ska kunna möta sitt uppdrag krävs ett gemensamt ansvar – där både skolpersonal, elevhälsoteam och elever kan bidra till att stärka det förebyggande arbetet. 

– Undersökningens resultat pekar tydligt på behovet av att förnya och förstärka arbetet med ANDTS-frågor och andra hälsofrämjande insatser i skolan, i linje med de krav som redan ställs i lag och nationella strategier. Genom att säkerställa att förebyggande arbete får en central plats i skolans vardag kan vi rusta dagens unga för en tryggare och hälsosammare framtid, menar Anna Nygren, speciallärare och expert på Prata om Alkohol. 

För vidare perspektiv på frågan se även vår debattartikel, publicerad hos Altinget. Länk till debattartikel. Där diskuterar vi problematiken och presenterar lösningsförslag för att stärka skolans förebyggande arbete.

________________________________ 

Presskontakt 

Anna Nygren 

Speciallärare och expert på Prata om Alkohol 

E-post: info@prataomalkohol.se 

Telefon: 070-820 89 99 

________________________________ 

Om undersökningen 

Undersökningen ”Skolan förebygger 2024” bygger på svar från över 1 000 skolpersonal, alltså lärare, elevhälsopersonal och skolledare. Syftet är att kartlägga det förebyggande arbetet inom skolan med fokus på ANDTS och hälsofrämjande insatser. Se bifogad analys av de viktigaste resultaten ur undersökningen. Läs analys av undersökningen

________________________________

En ny undersökning från Prata om Alkohol visar att det förebyggande arbetet i skolan är eftersatt,…

Rebecka Hagsten jobbar som lärare och biträdande rektor på Grenadjärskolan i Örebro och hade i våras besök av Anna Nygren som är speciallärare och expert på Prata om alkohol. Syftet med besöket är att utbilda och inspirera till ett effektivt, hälsofrämjande och alkoholpreventivt arbete. 

Hej Rebecka! Berätta om besöket. 

Vi har elever från årskurs 3 till årskurs 9, men det här arbetet berör främst högstadiet. Det var våra elever i årskurs sju och åtta som mötte Anna i maj. Jag arbetar både som lärare och biträdande rektor, så det var genom elevhälsoteamet jag kom i kontakt med det här projektet via Prata om Alkohol, som skickade en inbjudan till oss.

Vad var era förväntningar inför skolbesöket?

Vi hade ganska höga förväntningar eftersom det här var ett helt nytt sätt för oss att närma oss dessa frågor, att göra det digitalt och i spelform. Vi har tidigare haft antidrogstemadagar som bryter schemat, men det här kändes nytt och intressant. Även om alkohol inte var vårt huvudsakliga tema för året, kändes det som ett bra tillfälle att ta till oss något nytt. Det blev väldigt positivt och Anna gjorde ett fantastiskt jobb. Vi var också lite fundersamma på hur eleverna skulle ta emot det, men det gick över förväntan. Diskussionerna flöt på bra, trots att vi var en stor grupp.

Hur kom ni i kontakt med skolmaterialet och vad fångade ert intresse?

Det var via elevhälsoteamet. Vi fick ett mejl om det nya materialet och att vi hade möjlighet att vara en av de tio första skolorna som fick ett skolbesök. Vi tänkte att det bästa sättet att förstå materialet var att få en introduktion från någon som varit med och tagit fram det, så vi skickade iväg en förfrågan och fick det här besöket, vilket vi är väldigt tacksamma för. Det var verkligen en förmån att det gjordes kostnadsfritt för skolor.

Hur upplevde ni besöket och innehållet som presenterades?

Anna gjorde ett utmärkt jobb. Vi hade cirka 55-60 elever och sex pedagoger på plats. Allt var tydligt och lätt att följa för eleverna, och vår tekniker hade förberett allt så att det fungerade smidigt. Anna var en väldigt bra föreläsare – enkel, tydlig och rak, och hon lyckades fånga elevernas uppmärksamhet på ett fantastiskt sätt. Samarbetet mellan oss fungerade också väldigt bra. Vi kände inte Anna sedan tidigare, men det blev ett jättebra samspel.

Har ni kunnat arbeta vidare med frågorna efteråt?

Vi har ännu inte hunnit återvända till materialet, men vi har sparat alla resultat och planen är att arbeta vidare med det under året. Vi har schemalagda relationssamtal och tänkte inkludera det här materialet i de samtalen. Vi har också kunnat använda forskningen som Anna tog upp, särskilt det om motståndsforskningen, i andra sammanhang. Till exempel har vi ett trafiktema snart där alkohol och att våga säga nej också är aktuellt.

Tyckte du att eleverna var intresserade av ämnet?

Ja, det tycker jag. Eleverna är på olika nivåer i sin relation till alkohol, men de möter ämnet på olika sätt, till exempel genom filmer, äldre syskon eller i samhället i stort. Alla elever tog ställning i de här frågorna genom de olika övningarna, och det var positivt att se hur engagerade de blev.

Vilka långsiktiga fördelar ser du med besöket?

Det största är att vi nu har något att återvända till. Vi kan arbeta vidare med materialet och använda det i olika sammanhang. Spelet gav oss en gemensam bild av hur eleverna tänker och det var en bra grund att utgå ifrån. Jag tror inte att vi hade kunnat sätta oss in i det på samma sätt om vi bara fått materialet utan besöket, så det var en förutsättning för att vi skulle komma igång ordentligt.

Vad skulle du säga till andra skolor som är intresserade?

Jag rekommenderar varmt att försöka få ett skolbesök om det är möjligt. Det var en stor skillnad att få den personliga introduktionen och se hur spelet fungerar i praktiken. Det var inte alls svårt att använda och det gav oss mycket. Även om man inte får ett besök skulle jag rekommendera att sätta sig in i materialet, för det är värt det.

Finns det några förbättringar som skulle kunna göra det ännu bättre?

Några elever tyckte att karaktärerna i spelet såg lite fåniga ut, men det är sådant man får ta med en nypa salt. Överlag var responsen väldigt positiv. Det var ett bra sätt att hantera de här frågorna på ett engagerande sätt.

Är det något annat du skulle vilja tillägga?

Jag vill tacka er som jobbar med det här, för det är ett oerhört viktigt arbete. Ni ger oss verktyg för att kunna hjälpa våra ungdomar innan de hamnar i svåra situationer. Det enda jag tänker är om det skulle vara möjligt att skapa någon form av föräldrakoppling, så att föräldrar också kan ta del av materialet och spela spelet hemma med sina barn. Det skulle vara ett positivt komplement.

Intervju och artikel skriven av Emmy Ottosson

Rebecka Hagsten jobbar som lärare och biträdande rektor på Grenadjärskolan i Örebro och hade i…

Förra året vann dina elever första, andra och tredjepris i våran filmtävling “Berätta för 100 andra”. Varför tror du att just era bidrag gick så bra?

Jag förbereder eleverna väldigt noggrant. Jag har tagit fram ett dokument som vi går igenom i helklass. Vi börjar med att titta på olika bilder och konsekvenser av att ha alkohol i kroppen. Då utgår vi från hemsidan Berätta för 100 andra och går igenom alkohol och trafikfaktan som finns där. Sen tittar vi också på tidigare bidrag så de får en bild av vad de kan tänkas göra. De får själva bestämma om de vill skapa filmen utifrån stillbilder, om de vill animera eller om de vill skådespela själva. Jag frågar också eleverna om de har någon vana av att göra film sen tidigare och hur de i så fall brukar gå tillväga, om de använder något program för redigering eller så. Så jag får en grund gällande kunskapsnivå. 

Vi startar alltid med planering. Det ska göras en tydlig skiss på händelseförloppet innan de sätter igång och filmar. Jag använder sex lektioner till arbetet med Berätta för 100 andra och två av de tillfällena är enbart för planering enligt dokumentet jag ger ut så de har en plan innan de sätter igång. Jag har också kopierat filmskolan som finns på hemsidan så de får lite information om hur de går tillväga. Jag trycker på att de ska anstränga sig för att hitta sin egna stil och idé. Så först planering och sen filmning. De ska berätta för mig vad, när och var de ska filma. 

Hur tas detta emot av dina elever? 

Eleverna tycker att detta är jätteroligt. Det är lite friare vilket gör att de utvecklas kreativt. Jag märker ett stort engagemang och för de som inte tycker det är riktigt lika roligt så brukar jag ge alternativ på hur de kan gå tillväga. Till exempel: Ta tre papper, på första pappret ritar du börja, på andra pappret är det en händelse och på sista är det ett avslut. Sen filmar eleven bara av pappret. Men de allra flesta tycker att det är kul att de får gå ifrån klassrummet och jag tycker att de är så duktiga på att ta ansvar. Jag är superimponerad. 

Jag märker att filmtävlingen medvetandegör eleverna. Jag tycker också att just 8an är en väldigt bra ålder att börja med detta eftersom det är åldern där alkohol börjar bli lite intressant. Att synliggöra konsekvenserna av alkohol. Jag behöver också anpassa uppgiften för att ämnet berör eleverna på olika sätt. Alla familjer har olika relation till alkohol så man måste ha med sig att det är ett viktigt men oerhört känsligt ämne. Jag tror att en stor del till varför det går såpass bra för oss är engagemanget. Både jag och eleverna tycker att detta är viktigt och roligt. Jag försöker trycka på det att: Ha kul! 

Vad skulle du vilja säga till de som inte upptäckt tävlingen än?

Våga försök! Våga pröva! Detta är ett annat och nytt sätt att berätta om problemet med alkohol på. Det är viktigt att lyfta vilka konsekvenser alkohol får. Jag märker att det gör skillnad för barnen och de tycker det är roligt. Det är så bra att undervisa i detta med en annan vinkel och att de får vara med och skapa själva. Många elever vågar så mycket mer än vad de tror. Jag har sett jätteblyga elever blomma ut och helt plötsligt vill de vara huvudrollsinnehavare. Så det utvecklar också eleverna väldigt mycket. Så jag säger bara: Våga!

Tävla med din klass här

Förra året vann dina elever första, andra och tredjepris i våran filmtävling “Berätta för 100…

”Berätta för 100 andra” är tillbaka och går av stapeln i höst. Detta året skiljer sig temat åt i tävlingen mellan högstadiet och gymnasiet. Temat för högstadiet är “Grupptryck & alkohol” och temat för gymnasiet är fortsatt “Trafik & alkohol”. Förstapristagare vinner 10 000 kr till klasskassan och andra- och tredjepristagarna vinner bokboxar till klassen. 

Förra året slog vi rekord i antalet inskickade bidrag och vi tror att vi kan bli ännu fler i år!

Var med och tävla här

”Berätta för 100 andra” är tillbaka och går av stapeln i höst. Detta året skiljer sig…

Nu kommer sommaren och med den nya glädjeämnen, möjligheter och tankar. Inte minst för tonåringen är den en härlig spännande och lustfylld tid. Den innebär möjligheter men även en del att fundera kring. 

Det känns skönt, naturligt och rätt att pröva på lite av varje när kroppen börjar bli mogen, inte minst till följd av olika hormoners inverkan.  En kropp med alla förutsättningar kan man tycka när man ser sin 16-åring bland andra kamrater. Så vad kan gå fel? 

En aspekt av utvecklingen som sker vid sidan av de uppenbara utseendemässiga förändringarna i kroppsstorlek och form är hjärnans utveckling. Den kan man ju inte se på samma enkla sätt.  Forskning visar att hjärnan har kommit långt i fråga om intellektet och så kallat kognitivt tänkande, som gör att det t ex fungerar att förstå det som lärs ut i skolan. Det finns dock andra delar av hjärnan som behöver flera år på sig att utvecklas vidare. Det gäller de som styr och kontrollerar beteendet. Det är de delar som har med förmåga till kontroll i olika avseenden. Tonåringen har således en hjärna som både är mogen och omogen. 

För de starka känslo- och drivkrafter som vanligen blommar ut på allvar i tonåren och ger livskraft och spänst, äventyrs- och ”pröva på”-lusta, är inte sällan en dramatisk uppenbarelse för föräldrar. Föräldrarna ser förvandlingen från lugna, försiktiga till mer ”kavata” inställningar och beteenden med en blandning av glädje och oro. Det lustfyllda i att söka spänning, att pröva på utvecklas parallellt med en ökad kraft och möjlighet att göra det. Förklaringen finns i hjärnans så kallade belöningssystem. Det är som sagt kraftfullt utvecklat och ger drivkrafter och motivation för äventyr.

De delar av hjärnan som skapar drivkrafter och ”sug” behöver kompletteras med en återhållande, bromsande förmåga, för att förhindra farliga beteenden, så att allt inte går överstyr.  Att t ex köra en motorcykel och dra på ”full gas” kan upplevas som att man blir oövervinnlig. Men alltför lätt slutar turen utan ”bromsar” i en olycka.

Samma sak gäller för alkohol. Påhejad av kamrater kan hjärnans bromssystem inte alls matcha den lusta och njutning som genom det kemiska ämnet dopamin och kamraternas gillande ger. Det lyfter nyhetens behag att prova något nytt och lite farligt. 

Frontalloberna längst fram i hjärnan rymmer så kallade exekutiva funktioner: förutom broms- och kontroll av känslor och beteenden, finns där det neurala underlaget för initiativ, planering, konsekvenstänkande och omdöme Det visar sig att denna främre del av hjärnan inte är mogen förrän i 25-årsåldern i genomsnitt.

En ytterligare omständighet för tonårshjärnan är just känsligheten för och tillgången till dopamin är som störst i de åren, vilket ytterligare späder på risken för att det ska gå över styr med t ex alkoholkonsumtionen. Särskilt när man är tillsammans med andra som också dricker och påverkar beslutet. 

Förutom den direkta risken för överkonsumtion i stunden är det lättare att lägga grunden för ett beroende, som inte går att kontrollera i tonåren än någon annan ålder. Det är nödvändigt att föräldrar som inser dessa förhållanden tar tillfällen i akt, att när tonåringen är ”mottaglig”, prata med denne och nämna och gärna, på ett mjukt sätt varna för, de negativa konsekvenser ett alkoholdrickande har. Även skolan bör se till att ungdomarna får möjlighet att diskutera och resonera kring risker med alkohol och hur man står emot grupptryck. Formerna för denna information bör utformas av skolans ledning i samarbete med elevhälsan och pedagoger.

Ta del av materialet: Tonårshjärnan 

Text skriven av Åke Pålshammar

Nu kommer sommaren och med den nya glädjeämnen, möjligheter och tankar. Inte minst för tonåringen är…