Hur mår elever i dagens skola – och varför är det så svårt att få det förebyggande arbetet att fungera i praktiken?

Det var utgångspunkten när Prata om Alkohol, tillsammans med Elevhälsan.se, samlade aktörer från skola, elevhälsa, civilsamhälle, myndigheter och näringsliv under Almedalen. Syftet var att lyfta en av skolans och samhällets mest angelägna frågor: elevers hälsa, trygghet och välmående – och hur det förebyggande arbetet kan stärkas i praktiken.

Seminariet ”Alla pratar om förebyggande arbete, varför händer det inte i praktiken?” var fullsatt, vilket tydligt visar att frågan engagerar många. I publiken fanns representanter från olika delar av samhället som alla på olika sätt berörs av skolans möjligheter att arbeta mer långsiktigt, strukturerat och förebyggande.

Viljan finns – men förutsättningarna saknas ofta

Skolan har ett tydligt uppdrag att arbeta förebyggande. Det handlar om allt från psykisk hälsa, trygghet och studiero till värdegrundsarbete och ANDTS-frågor – alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. Samtidigt visar både forskning, myndighetsrapporter och erfarenheter från skolans professioner att det förebyggande arbetet ofta trängs undan i skolans vardag.

Under seminariet diskuterades varför det blir så. En central fråga var glappet mellan ambition och praktik: de flesta är överens om att förebyggande arbete är avgörande, men många skolor saknar tid, material, struktur och rätt förutsättningar för att arbetet ska bli en naturlig del av undervisningen och elevhälsoarbetet.

Samtalet berörde också hur skolans personal i allt högre grad möter komplexa utmaningar kopplade till elevers mående, social oro, skolfrånvaro och bristande trygghet. I det läget blir förebyggande arbete inte något som kan läggas ovanpå allt annat – utan en viktig del av skolans grunduppdrag.

Från ambition till handling

En viktig del av samtalet handlade om vad som krävs för att gå från goda intentioner till konkret genomförande. För att det förebyggande arbetet ska få genomslag behöver skolor tillgång till användbara metoder, relevant material och stöd som fungerar i en pressad vardag.

Här fyller Prata om Alkohol en viktig roll. Genom kostnadsfritt undervisningsmaterial, övningar och stöd till lärare vill initiativet bidra till att fler elever får möjlighet att prata om alkohol, grupptryck, riskbeteenden och egna val på ett sätt som känns relevant och meningsfullt.

Att arbeta förebyggande handlar inte bara om att informera. Det handlar också om att skapa samtal, stärka ungas förmåga att reflektera och ge skolan verktyg för att ta upp frågor som påverkar elevers vardag, hälsa och framtid.

Ett brett samtal med flera perspektiv

Under Almedalen samlades flera viktiga perspektiv kring samma fråga. Stort tack till alla medverkande organisationer och personer som bidrog med kunskap, erfarenheter och viktiga inspel: Apoteket Hjärtat, Telenor, Sveriges Elevkårer, Mediemyndigheten, Riksföreningen för skolsköterskor, Ericastiftelsen och Hjärt-Lungfonden.

Tillsammans visade samtalet att elevers hälsa, trygghet och välmående inte är en fråga som skolan kan bära ensam. Det krävs samverkan mellan skola, elevhälsa, civilsamhälle, myndigheter, organisationer och andra samhällsaktörer för att skapa bättre förutsättningar för unga.

Prata om Alkohol fortsätter arbetet

För Prata om Alkohol är Almedalen ett viktigt sammanhang för att lyfta skolans förebyggande arbete och synliggöra behovet av långsiktiga insatser. Frågorna om alkohol, ANDTS, psykisk hälsa, trygghet och studiero hänger ihop – och de behöver ges plats i skolans vardag.

Prata om Alkohol fortsätter att utveckla material, skapa samtal och bidra till Sveriges alkoholförebyggande arbete med unga. Målet är att fler skolor ska få bättre förutsättningar att arbeta förebyggande – inte bara i teorin, utan i praktiken.

Små samtal gör stor skillnad

Snart är det dags för skolavslutningar och studentfiranden. För många ungdomar är det också en period då alkohol förekommer, ibland för första gången. Nu uppmanar Prata om Alkohol föräldrar och skolpersonal att prata med sina tonåringar i tid, sätta tydliga gränser och samverka med andra vuxna inför firandet.

– Börjar man dricka alkohol regelbundet vid 15 års ålder är risken att utveckla ett beroende fem till sex gånger större än om man börjar vid 18. För varje år man skjuter upp alkoholdebuten minskar risken, säger Fred Nyberg, professor emeritus i biologisk beroendeforskning vid Uppsala universitet och expert knuten till Prata om Alkohol.

Skolavslutning och student är för många unga starkt förknippade med frihet, fest och gemenskap. Samtidigt kan det vara svårt att stå emot grupptryck, särskilt när alkohol finns tillgängligt. Enligt Prata om Alkohol behöver både skola och hem bidra till att stärka ungas förmåga att säga nej.

– Många ungdomar vill egentligen inte dricka, men hamnar i situationer där det är svårt att avvika från gruppen. Därför är det viktigt att vuxna inte väntar tills något har hänt, utan pratar med sina barn redan före skolavslutningen. Att tabubelägga frågan är det sämsta du kan göra, säger Anna Nygren, livsstilspedagog och expert på Prata om Alkohol.

Anna menar att föräldrar spelar en avgörande roll inför just de här tillfällena.
– Det handlar inte om långa föreläsningar, utan om att vara tydlig och närvarande. Fråga vad som är planerat, vilka som ska vara där och hur barnet tänker göra om alkohol dyker upp. Det kan göra stor skillnad, säger Anna Nygren.

Fem tips från Prata om Alkohols experter till föräldrar inför skolavslutning och student

1. Prata innan firandet. Fråga hur planerna ser ut, vilka barnet ska vara med och om det finns risk att alkohol förekommer. Var tydlig med vad du tycker och varför.

2. Kom överens om tider och kontakt. Bestäm när barnet ska höra av sig, hur det tar sig hem och vad som gäller om planerna ändras.

3. Samarbeta med andra föräldrar och var tillgänglig. Ta kontakt med andra vuxna. Stäm av var ungdomarna ska vara, om någon vuxen finns i närheten och hur ni kan hjälpas åt. Se till att barnet vet att det alltid kan ringa, även om något blivit fel. Det viktigaste är att de vågar ta kontakt.

4. Köp inte ut och bjud inte på alkohol. Att köpa ut alkohol till minderåriga är olagligt. Ungdomar som får alkohol av vuxna dricker också mer än andra jämnåriga.

5. Hjälp barnet att säga nej. Prata om hur man kan göra om någon tjatar eller om grupptrycket blir starkt. Det kan vara lättare att stå emot om man har tänkt igenom situationen i förväg.

Om Prata om Alkohol

Prata om Alkohol är ett forskningsbaserat metodmaterial som stöttar skolor i undervisningen om alkohol, grupptryck och social press. Materialet har funnits sedan 2006 och används i dag i stora delar av landet. Målet är att skjuta upp alkoholdebuten och bidra till sunda attityder till alkohol bland unga. Prata om Alkohol är ett initiativ av Sprit & Vinleverantörsföreningen och Sveriges Bryggerier.

För mer information, kontakta:

Per Hazelius, info@prataomalkohol.se, tfn 070-791 17 32

Prata om Alkohol medverkade som experter och talare vid U-FOLD:s symposium på Uppsala universitet under temat ”Skolan som skyddsfaktor” den 10 februari.

Under seminariet lyfte Prata om Alkohol skolans roll som en viktig skyddsfaktor i det förebyggande arbetet och hur tidiga, kunskapsbaserade insatser kan bidra till ökad trygghet, både i nära relationer och i samhället i stort.

Symposiet samlade ett urval av Sveriges främsta experter och var fullbokat.

Den 18 september utbildade Prata om Alkohols expert Anna Nygren Stockholms stads kuratorer i effektfullt förebyggande och hälsofrämjande arbete. Målet är att ge deltagarna verktyg och idéer för att kunna fortsätta utveckla ett långsiktigt hälsofrämjande arbete på skolor.

Fortbildningen bygger på att skapa inspiration och trygghet, samtidigt som deltagarna får konkreta förslag på hur man kan arbeta förebyggande och hälsofrämjande i praktiken. Vi varvar praktiska övningar med reflektion och diskussion, alltid anpassat efter målgruppen.

Några av de teman som tas upp är: kamratskap, grupptryck och våga säga nej.

Är du intresserad av att vi kommer och genomför en kostnadsfri fortbildning i din kommun, skicka en intresseanmälan till: info@prataomalkohol.se

En ny rapport från CAN visar vilka skäl svenska ungdomar (15–18 år) anger för att använda olika substanser. Det vanligaste motivet för både alkohol, cannabis och psykedelika är att förstärka positiva känslor – för att det känns kul, ger ett rus eller förhöjer stämningen.

För alkoholanvändning är sociala skäl nästan lika vanliga, exempelvis att bli mer social eller göra fester roligare. Psykedelika utmärker sig genom motiv kopplade till ”sinnesutvidgning”, som att känna sig mer kreativ eller se saker ur ett nytt perspektiv.

Att använda substanser för att hantera oro eller nedstämdhet förekommer i viss mån, särskilt bland unga kvinnor och i högre grad för cannabis och psykedelika än för alkohol. Däremot är det ovanligt att unga anger konformitet, alltså att dricka eller använda droger för att passa in.

Studien bygger på CAN:s nationella skolundersökning 2024 och ger viktig kunskap för att förstå ungas drivkrafter och utforma förebyggande insatser.

1. CAN:s skolundersökning 2024 – Vad visar ungdomars motiv?

En ny analys från CAN:s nationella skolundersökning visar att ungdomars vanligaste motiv till att använda alkohol, cannabis och psykedelika är att förstärka positiva känslor. Studien bygger på svar från elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2.

• Grupptryck visade sig vara det minst vanliga motivet.
• Alkohol används ofta för att bli mer social och för att göra fester roligare.
• Cannabis och psykedelika används i högre grad för att hantera oro och nedstämdhet. Bland de som provat psykedelika anger många också motiv som ”sinnesutvidgande effekter”, till exempel ökad kreativitet.

Det är viktigt att betona att det är en liten andel som provar cannabis eller psykedelika, jämfört med alkohol. Psykedelikaanvändning är särskilt ovanlig (omkring 2 % har testat), men de som gjort det rapporterar ofta sämre psykiskt mående. ”Att förstå ungas motiv till substansbruk gör det möjligt att utforma mer relevanta och träffsäkra förebyggande åtgärder,” säger Isabella Gripe, utredare på CAN.
(CAN:s nationella skolundersökning 2024, Aftonbladet, CAN – Ungdomar och psykedelika)

2. Problembild: Vad innebär detta för skolan och elevhälsan?

Resultaten visar att ungas substansbruk ofta hänger ihop med känslor och behov av att förstärka eller förändra sitt mående. Detta innebär en utmaning för skolan:

• Att hantera psykisk ohälsa tidigt – oro, stress och nedstämdhet är motiv bakom substansbruk.
• Att erbjuda alternativ till positiva kickar – många söker glädje, gemenskap och upplevelser.
• Att möta variationen – eftersom motiven skiljer sig mellan alkohol, cannabis och psykedelika behövs olika insatser.

För skolpersonal innebär detta att prevention inte enbart handlar om att säga nej till droger, utan om att bygga trygga miljöer, stärka elevers resurser som exempelvis självkänsla och ge alternativ till riskbeteenden.

3. Goda exempel och lösningar – hur kan skolan arbeta förebyggande?

Skolverket: Integrera ANDTS-arbetet i undervisningen

• Gör ANDTS-frågor till en del av undervisningen i biologi, idrott och samhällskunskap.
• Arbeta med en tydlig policy och handlingsplan för både förebyggande arbete och akuta situationer.
• Rektorn har ett särskilt ansvar att leda och följa upp detta arbete.
  (Skolverket – Arbeta med ANDT i skolan)

Elevhälsan: Tidiga insatser och samarbete

• Elevhälsan ska vara proaktiv och arbeta nära lärarna – inte bara vid akuta problem.
• Psykologer, kuratorer, skolsköterskor och specialpedagoger bör samverka tvärprofessionellt.
• Involvera vårdnadshavare tidigt och arbeta gemensamt för att stötta elever i riskzon.
  (Elevhälsan.se – Hur arbetar elevhälsan förebyggande?)

Folkhälsomyndigheten: Universella och riktade insatser

• Kombinera insatser för alla elever med särskilt stöd till de som är mest utsatta.
• Arbeta långsiktigt och kunskapsbaserat för att öka hälsan och minska skillnader i riskbruk.
  (Folkhälsomyndigheten – Förebyggande arbete inom ANDTS)

Inspiration från skolpraktiken

• Psykosociala hälsosamtal – en modell där alla elever får rätt till samtal om mående och livsstil. Detta stärker både delaktighet och tidig upptäckt av riskbruk.
  (Elevhälsan.se – Psykosociala hälsosamtal)
• Samverkan i lokalsamhället – skolor som samarbetar med fritids, föreningsliv och socialtjänst når längre i att skapa trygga miljöer och minska risken för substansbruk.
  (Elevhälsan.se – Samverkan för barn och unga)

Slutsats

CAN:s undersökning visar att ungas substansbruk inte främst drivs av grupptryck, utan av behovet att förstärka känslor och hantera psykiskt mående. Detta ställer krav på skolan att arbeta långsiktigt, samlat och kunskapsbaserat. För lärare och elevhälsa innebär det att vägen framåt ligger i:

• att stärka elevers känsloreglering och psykiska hälsa,
• att erbjuda meningsfulla, positiva alternativ till riskbeteenden,
• att samverka med vårdnadshavare och samhällets övriga aktörer.

En ny forskningsrapport från Malmö universitet, ”Barnets hälsoväg genom Malmö stads utbildningsväsende”, lyfter fram skolans avgörande roll för barns och ungas hälsa. Studien visar att de skolor som lyckas bäst arbetar systematiskt, sätter in tidiga insatser och ser till att hela personalen – inte bara elevhälsan – är delaktiga i det främjande arbetet.

Forskarna beskriver hur begreppet ”pedagogisk hälsa” kan stärka skolans uppdrag. Det innebär att undervisning och relationsskapande inte bara handlar om lärande, utan också om att främja psykisk, fysisk, social och existentiell hälsa. När lärare, elevhälsoteam och skolledningar samverkar i välstrukturerade forum skapas förutsättningar för långsiktig skolutveckling och ökad likvärdighet.

Samtidigt framhålls att skolan ensam inte kan lösa ungas hälsa – men den är en av de starkaste friskfaktorerna i barns vardag. Genom att prioritera främjande insatser hoppas forskarna att behovet av akuta, åtgärdande insatser på sikt ska minska.

Läs hela forskningsartikeln >>

Effektfullt alkoholförebyggande arbete genom dialog i skolan tillsammans med Prata om Alkohol

Forskning visar att ungdomar vill prata om alkohol och dess konsekvenser, men ofta är det skolpersonal som tvekar att ta initiativet till dessa samtal. Många vuxna känner osäkerhet inför att diskutera alkohol med unga, men den största effekten av alkoholförebyggande arbete uppnås genom att skapa en öppen och trygg dialog. Prata om Alkohol erbjuder dig flera verktyg för att få igång en givande dialog och diskussion med eleverna.

Skolan har en central roll i detta arbete, där skolpersonal kan erbjuda en plats för eleverna att uttrycka sina tankar och erfarenheter. Det handlar inte om att föreläsa, utan om att lyssna och visa att det går att prata om alkohol utan dömande. Forskning visar att interaktiva samtal, där elever får uttrycka sina åsikter och reflektera tillsammans med vuxna, är mer effektiva än ensidiga instruktioner.

För att skapa en trygg miljö där alkohol kan diskuteras, bör skolpersonal vara modiga nog att öppna upp för samtal om både alkoholens konsekvenser och de sociala normer som påverkar ungdomars beslut. Kamrattryck, sociala medier och reklam är viktiga faktorer som påverkar ungdomars relation till alkohol, och dessa behöver tas upp för att ge eleverna en bättre förståelse.

Genom att skapa en kultur av öppenhet och respekt kan skolpersonalen hjälpa eleverna att utveckla en medveten och ansvarsfull syn på alkohol. När skolan aktivt främjar dialog om alkohol, ger vi unga de verktyg de behöver för att fatta egna, informerade beslut.

Här är våra mest använda material:

• Grundmetoden, läs mer
• Sanning & konsekvens, läs mer
• Korta lektioner för mentorstid, läs mer

Webbinarium: Hälsofrämjande arbete och alkoholförebyggande insatser – nyckeln till elevernas välmående och skolframgång

Se webbinariet här (40 minuter) >>

Hälsofrämjande arbete och förebyggande insatser påverkar elevernas hälsa och skolresultat. Forskning visar att elever som mår bra också presterar bättre i skolan. En trygg och hälsofrämjande skolmiljö är därför avgörande för både lärande och personlig utveckling.

Anna Nygren, expert på Prata om Alkohol och inom förebyggande arbete i skolan, ger dig konkreta insikter och verktyg för hur du kan få din skola att arbeta mer strategiskt kring dessa frågor.

Målgrupp
Elevhälsans personal, lärare, skolledare, övrig skolpersonal och fritidspersonal.