Nu kommer sommaren och med den nya glädjeämnen, möjligheter och tankar. Inte minst för tonåringen är den en härlig spännande och lustfylld tid. Den innebär möjligheter men även en del att fundera kring. 

Det känns skönt, naturligt och rätt att pröva på lite av varje när kroppen börjar bli mogen, inte minst till följd av olika hormoners inverkan.  En kropp med alla förutsättningar kan man tycka när man ser sin 16-åring bland andra kamrater. Så vad kan gå fel? 

En aspekt av utvecklingen som sker vid sidan av de uppenbara utseendemässiga förändringarna i kroppsstorlek och form är hjärnans utveckling. Den kan man ju inte se på samma enkla sätt.  Forskning visar att hjärnan har kommit långt i fråga om intellektet och så kallat kognitivt tänkande, som gör att det t ex fungerar att förstå det som lärs ut i skolan. Det finns dock andra delar av hjärnan som behöver flera år på sig att utvecklas vidare. Det gäller de som styr och kontrollerar beteendet. Det är de delar som har med förmåga till kontroll i olika avseenden. Tonåringen har således en hjärna som både är mogen och omogen. 

För de starka känslo- och drivkrafter som vanligen blommar ut på allvar i tonåren och ger livskraft och spänst, äventyrs- och ”pröva på”-lusta, är inte sällan en dramatisk uppenbarelse för föräldrar. Föräldrarna ser förvandlingen från lugna, försiktiga till mer ”kavata” inställningar och beteenden med en blandning av glädje och oro. Det lustfyllda i att söka spänning, att pröva på utvecklas parallellt med en ökad kraft och möjlighet att göra det. Förklaringen finns i hjärnans så kallade belöningssystem. Det är som sagt kraftfullt utvecklat och ger drivkrafter och motivation för äventyr.

De delar av hjärnan som skapar drivkrafter och ”sug” behöver kompletteras med en återhållande, bromsande förmåga, för att förhindra farliga beteenden, så att allt inte går överstyr.  Att t ex köra en motorcykel och dra på ”full gas” kan upplevas som att man blir oövervinnlig. Men alltför lätt slutar turen utan ”bromsar” i en olycka.

Samma sak gäller för alkohol. Påhejad av kamrater kan hjärnans bromssystem inte alls matcha den lusta och njutning som genom det kemiska ämnet dopamin och kamraternas gillande ger. Det lyfter nyhetens behag att prova något nytt och lite farligt. 

Frontalloberna längst fram i hjärnan rymmer så kallade exekutiva funktioner: förutom broms- och kontroll av känslor och beteenden, finns där det neurala underlaget för initiativ, planering, konsekvenstänkande och omdöme Det visar sig att denna främre del av hjärnan inte är mogen förrän i 25-årsåldern i genomsnitt.

En ytterligare omständighet för tonårshjärnan är just känsligheten för och tillgången till dopamin är som störst i de åren, vilket ytterligare späder på risken för att det ska gå över styr med t ex alkoholkonsumtionen. Särskilt när man är tillsammans med andra som också dricker och påverkar beslutet. 

Förutom den direkta risken för överkonsumtion i stunden är det lättare att lägga grunden för ett beroende, som inte går att kontrollera i tonåren än någon annan ålder. Det är nödvändigt att föräldrar som inser dessa förhållanden tar tillfällen i akt, att när tonåringen är ”mottaglig”, prata med denne och nämna och gärna, på ett mjukt sätt varna för, de negativa konsekvenser ett alkoholdrickande har. Även skolan bör se till att ungdomarna får möjlighet att diskutera och resonera kring risker med alkohol och hur man står emot grupptryck. Formerna för denna information bör utformas av skolans ledning i samarbete med elevhälsan och pedagoger.

Ta del av materialet: Tonårshjärnan 

Text skriven av Åke Pålshammar